Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 1. Substantiverade adjektiv, particip och småord samt därmed sammanhängande företeelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 Hellquist: Nominalbildning.
Öfvergå vi så till de adjektivabstrakta^ som uppvisa samma
afljudsstadium, som de adjektiv, af hvilka de äro utvidgningar:
på -an:
ágoäe ’fördel’: gó&r Fr.2; åka f e ’käftighet’: áJcafr Fr.2; frame ’mod1 :framr
bl. a. ’modig’ Fr.2 (frame ’hjälp’ verb.-abstraktum); hvat e ’skyndsamhet’:
hvatr Fr.2: hvite ’hvithet’ : hvitr Fr.2; hpfge ’tyngd’: hpfugr Fr.2; jafne ’lika
förhållande’: j af n Fr.2; leide ’förtretlighet’: leiár Vgf.; leke ’öppning’: l ékr
- se Fr.a; létt e ’välvilja’: Uttr ’välvillig’ Fr.2 (bestämdt att skilja från
de-verb. leite och letter ’afhjälpande af nöd’ till létta. Sålunda finna vi
framdeles, att för andra abstr. tvåfaldigt ursprung måste antagas t. ex. herða,
hneisa)] myrkve ’mörker’: myrJcr Vgf.; rpskve ’raskhet’: r g skr Vgf.; skakke
’ojämt förhållande’: skakkr Vgf.; skáe ’lindring’: skar (hvaraf skár(r)e, skárst)
Vgf.; slakke ’sluttning’ Vgf.: sv. diall. slakk, mht. slank] stadde
’bestämmelse’ : sta d dr Fr.1; svale ’kyla’: sv air Fr.1; .tue ’nytta’ Fr.1: tilr (n. tilt i
’’’bera tilf Lokasenna, got. tils)] ótile ’skada’ Vgf.; vande ’svårighet’, nsv.
vånda : vandr Vgf.; vane ’vana’ : vanr Vgf.; vare försiktighet’ : värr Vgf.;
vpkve ’fuktighet’ : vpkr Vgf. Pd.: vpkva; þrgngve ’trånghet’ :þ r Q ngr Vgf.
þroske ’mogenhet, mandom’: þroskr Vgf.; punge sv. tunga (ark.): þungr Vgf.;
fsv. ange ’andtäppa’ Sdw.: anger, Pd.: cenge n. ængia] frome ’fromhet’: f [-rom-ber]-] {+rom-
ber]+} lise ’lisa : mht. Use ’leise:; nsv. värme: varm. Pd.: fsv. værmc.
abstr. på -ogJie, -iighe såsom iþroghe, icevitghe: iproglier,
icevu-gJier Rqv. II. 188.
på -ön-:
arma ’nöd’: armr Fr.2; auma ’olyckligt tillstånd’: aumr Fr.2 J); beiska
’bitterhet’ : beiskr Fr.2; biträ ’bitterhet’ : bitr Vgf.; bliäe ’vänlighet’: b Uar
Fr.2; dimma ’mörker’, sv. dimma: dimmr Fr.2; ekla ’brist’ Fr.2 : adv. ekla
Vgf.; f r eka ’hårdhet’: freier Fr.2; sín-gjarna ’själfviskhet’: sing järn] gula
’gul-het’: gulr Vgf.; gæfa ’lycka1 : g ef r Fr.2; hneisa ’ringhet’, sv.fnesa : hneiss
Fr.2 äldre fsv. nisi, se ofvan; hr Jona ’sträf het’: hr Jonn Vgf.; hyra ’ljuf het’ :
hyrr Vgf.; (u-)hæfa ’1. nefas’: (ú)hofr Vgf.; hætta ’fara’: tóír Fr.2; kurra
’stillhet’: kyrr Fr.2; leiáa ’misshag’: leiðr. Fr.2; menska ’mänskonatur’: menskr
Fr.2; midja ’midt’ <: *miåj-on : mictr Vgf.; mug ga ’mugginess’: ? Vgf.; of a
’öfvermod’ : pref. of. Vgf. I; strida ’stränghet m. m.’ : striår Vgf.; svinna
’klokhet’: svinnr Vgf.; sykna ’tillståndet att vara sukrf Vgf.; sctla ’lycka’:
scdl Vgf., Pd.: sela] sóta ’sötma’: søtr Vgf.; váma ’äckel’: vámr (själft
sub-stantiveradt adj.) Pd.: váma Vgf.; villa = sv. villa: vilir Vgf.; rétt-visa =
sv. rättvisa : viss Vgf.; vitr a ’vishet’: v itr Vgf.; væra ’bekvämlighet o. d.’:
værr Vgf.; vgkva ’väta’ :vgkr Vgf.; þifta ’mildväder’: þidr Vgf. Add.; pyä~a
’tillgifvenhet’: þyär Vgf.; ongur ’trångmål’2) : pngr.
fsv. døva ’döfhet’: døver Sdw. Pd.: døve f., isl. døyfå] løsa ’förlust; löst
lif’: løs Sdw.; vara Vard’: for, kvar i nsv. taga vara] vissa Visshet, säker
underrättelse’ VGL. : viss] øpna, isl. auftna ’lycka’: øþen] hepna hedendom:
hepen, sannol. yngre bildning i förh. till isl. heiáne] lypna*) ’lydnad’: [-ly-pen]-] {+ly-
pen]+} jfr isl. hlydne.
no. diall. slysna ’olycka’: slusen ’olycklig’ Aasen; nsv. fåfänga-.fåfäng;
sv. diall. gamla ’ålderdom’ hs. : gammal] illor f. pl. ’ovänskap, hämdfullhet’
fl. : ill Ez.
Af dessa kunna åtskilliga t. ex. bciska, litra, bleikfy ílícta,
dimma y hneisa, leiåa, svinna, vitr a vara afledda på -jon. De på
-j an y -jón bildade adjektivabstrakta se nedan under detta suffix.
*) Om förhållandet mellan armr och awnr se Noreen i Pauls Gr. I. 465.
2) Hit hör ock isl. /^a, om direkt af *féðr = f s. (un-)fodi (Pd.: fé fon.)
och i enahanda fall møáa o. a., som upptagits under Jon-bildningarna.
3) Därjämte hipna Schl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
