Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 1. Substantiverade adjektiv, particip och småord samt därmed sammanhängande företeelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 Hellquist: Nominalbildning.
ningssättet att jämföra med ventus} i urspr, afljudsförhållande
(Brug-mann Grundr. II. 371). P. ö. må tilläggas:
a) personliga konkreta.
aa) árnendr m. pl: ’bönemän’ Fr.2: árna.
eig enär " ’egare’. ,, : eiga.
fylgjendr " ’följeslagare’ " -fylgja.
hollendr " ’anhängare’ ,, : holla Vgf,
(um) spill en dr " ’fördärfvare’ ,, : spilla,
søkjendr Grág. 305* )( v er j enär : søkja.
(sam-) þing endr Gulaþ. ’medlemmar af samma domsaga’ þinga.
fsv. væriender SdmL. ’försvarare’: væria 1).
Ett ex. på substantiverade n. pr. är Ver aande f. ’namn på en af
nornorna’.
/?/?) Utvidgning med ^’a-suffix visa:
isl. berende n. ’hondjur’, jfr berfé: bera.
kvikinde, kvikende, kykkvende n. ’lefvande väsen’ Fr.2 vill man väl
närmast föra till kvikr, men den omständigheten, att VG-L I har frasen þæt
ær kvikondis ær (se om detta och dylika part. pres. med pass. form Bydqv.
I. 417) gör, att man känner sig tveksam om, huruvida ej, såsom redan W
Schluter Die mit dem suif. -ja geb. deutsch, nom. s. 100 antar, vi här ha en
afl. af ett part. *kvikkvand-. - Kluge i Pauls G-rundr. s. 331: kvikkvende :
sskr. jagat ’lebendig’.
yy) Suffixformen -und- uppvisa (-and-: -und- = sskr. bliárant :
bMrat):
isl. bonde, sv. bonde - se Noreen Pauls Grundr. I. s. 517. - : búa.
hpfundr (g. -ar) ’domare’ (anf. äfven af Sutterlin s. 21.) : hafa.
þrándr ’galt’: þróask ’göda sig’ Noreen a. st.
ß) saTdiga konkreta:
aa) Osäkert är väl f. pl. r ek endr ’kedja’ (: r eka), andra former se
Noreen Isl. Gr. § 332 a. 2 (möjl en ombildning af ägs. smns. racen-téah ’kedja’).
F. ö.
isl. brennande m. ’eld’ Vgf.
drifande m. ’söl, himmel’ Eg.
gróande f. ’jord’ Eg.
hrynjande m. (f.?) ’flagga’ Vgf. Osäkert.
leikande f. - se Fr.2, sv. diall. lekane n. Bz., se äfven Aa. Ordb. -
Samma betydelse ha de med afs. på kön och bildningssätt egendomliga, och,
som jag tror, icke förklarade isl. leika n. Fr.2 och fsv. lekan (lekon) n. Sdw.
En säker utgångspunkt för tolkningen af dessa ord har man däri, att i isl.
leikande faktiskt ett part. pres. föreligger med den konkreta bet. ’leksak’.
Jag antar alltså att för våra former man bör utgå från en redan
substantiverad suffixlös nom. *laikanþ, som redan urg. ;> *laikan såsom t. ex. urg.
*tanþ ;> fht. z an (se t. ex. Kluge, Pauls Gr. ss. 360, 390) och ;> leika såsom
t. ex. *e£unþ >. isl. ero (se Noreen a. a. s. 515). Från t. ex. lok. har så en
yngre dentalisk nom. uppstått, hvaraf lekan. Dentalen är bevarad i den
yngsta formen: leikande :*leikendr = g ef ande: g ef endr. Ungefär enahanda
förhålla sig enl. min mening (§ 9) isl. mj$t (<C *metuþ) f. : got. mitaþs : isl.
tuär.
sugande f. ’vindfläkt’ Vgf.
fsv. b ær ande n. Sdw., diall. b är ane Ez. ’kvinlig födslolem’.
*) I nsv. hafva t. ex. handlande, resande jämte rent temporal äfven
substantivisk bet. Till de af S. s. 29 anförda ex. från nht. kan äfven läggas
n. pr. Weigand. - Att f. ö. uppräkna de många subst. part. på -ande torde
icke löna mödan, då de icke genom uppvisande af plur. and. -endr
dokumentera sig som värkliga substantiveringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
