Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 1. Substantiverade adjektiv, particip och småord samt därmed sammanhängande företeelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 17
ßß) En hithörande jja-afledning är:
fljótende n. ’Kavle til at sætte paa Grarn eller Not for at holde det opret
i Søen’. Jfr flå Fr.2
yy) Hör hit vgnsundr m. Vind1 Sn. E.?
ý) abstrakta:
aa) bindande, bindende, bindinde1) f. ’återhållsamhet’ Fr.2 Af dessa
former är bindende = got. bindandei’, bindinde väl att bedöma efter
Noreen Isl. Gr. § 119 och bindande såsom yngre analogibildning.
bidande f. ’bidande’ Fr.2 f
brjánde f. eller n. ’sken, glimt’; ortsnamn breande : brjá ’funkle’ Fr.2
f>ork. Suppl. II.
gryjande f. ’gryning’ blott i en fras, ÅJT. tey. : gryja Vgf.
hyggjande, hyggende, hyggjende 2) f., n. ’förstånd, insikt’ Fr.2
kunnande (t. ex. fak.} f., n. ’förmåga, insikt, kunnighet’ Fr.2
kvedande f., n. ’sång, föredrag af dikt; värsmått’ Fr.2
vindande f. ’användande af bokstafven vend’ Vgf.
fsv. æghande n. ’eganderätt’. Schl.
sv. diall. *tvärrande n. ’nedan (om månen)’ (= jsl. þverrande n.) dalm.
Noreen Ordl.
ßß) Såsom afledda på ja förefalla:
bindende n. Fr.2
dryginde n. pl. ’förökelse’ Fr.2 (: drygja ’föröka’).
vélinde n. pl. ’knep, list’ Vgf. (: vela).
Analogt med dessa bildadt, men af samgermanskt ursprung är erinde,
ørinde, øyrinde n. ’budskap, uppdrag’, möjl. afledt af part., som i stark form
fins i f ht. arant - se Schluter: Die mit dem Suff. ja gebildeten deutschen
Nomina s. 100., v. Bahder Die verb. abstr. s. 192 ff.
yy) vitund, -end, -and f. ’vetande : vita, bildadt som hpfundr.
Såsom ett gammalt substantiveradt part. pres. fattar jag ock
tigund f. ’stånd, lefnadsställning’, till ett värb, hvaraf tigenn (jfr
lat. dig-n-u-s) är part. pret.; detta st. v. finna vi i got. gateihan,
fht. zilian etc., isl. tja (~ tega O. H.). Tigund (<: dik-nt-) har, som
dess form visar, förgerm. upprinnelse (jfr got. hulundi ;håla;) : ett
å germ. eller nord. botten uppkommet part. skulle lyda isl. tjánd-.
Från/s#. må anföras: rapind ’upptuktelse’ och svælghind ’svalg’,
båda af Rydqv. II. 97 anförda från Kg. St. och äfven omnämda af
Tamm Fornn. fem. på -ti och -iþa s. 3. Med afs. på svælghind
är att jämföra ägs. svélgend f. ’strudeF (<: svalg-), om hvilket ord
se Sievers Ägs. Gr. § 287 med anm.
*) Sammansättningen bindendismactr (-kraptr, -lauss, äfven
bindandis-madr) motsvarar ett got. *bindandeinsmanna (af samma art som t. ex.
dul-gisskula och många andra germ. sammansättningar med genitivus
tillhörande Brugmanns Glasse IV - se B. Grundr. II. 73); ms ;> is Noreen Isl.
Grr. § 220, > is § 117. Denna genitiv på -is, -es förekommer f. ö. ofta i
sammansättningar, hvilkas första led är en m-stam - se J. þorkelsson
Athu-gasemder s. 7 ff.
2) Hyggjende torde ej vara den direkta motsvarigheten till ett got.
hug-jandei, som ju ock ger hyggjgnde. Detta sistnämda ord är väl nämligen
förstadiet till hyggende, där j fallit bort framför omljuds-e såsom i ett af
prof. Noreen å akad. föreläsningar anfördt exempel: pres. sg. 3 p. b er gr
(<" *bj$rgiR <: *bjargiR med brytning från inf. bjarg a) för *birgr. Yårt
hyggjende är däremot en kontamination af de båda andra formerna. - Af
Sievers P. B. B. XII. 486 anföres från Eddan formen hyggjendr, som måste
anses representera det nämda förstadiet.
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOOI VII, NY FÖLJD III. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
