Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 23
hodd-dropner, se Eg. : drjúpa *).
hofvarpner ’equus’ : hófr och varpa
(ad).
hrungner ’gigas’.
hvedner ’en fisk’ Fr.2
jglner (jolner?) ’Oden’.
meiner ’equus’ : mel ’frenum’ (som
bekant = ägs. midi v af Eg.
felaktigt -e-).
mjglnir ’mallens Thoris’.
moþsggner ’nanus’ (Sijmons uppl. s.
22 mot-).
(-)moaner ’equus Dyalinis’ : módr.
mylner ’nonien equi’ : mull.
ofner ’serpens’.
reifner 1) ’regulus maritimus’ 2) =
reifer : reif a.
rggner ’Oden’ : rggn. Jfr rggnuär.
sMrner ’famulus Freyi : sMrr, skira.
sleipner ’equus Odinis’.
-svafner (fj$r-) ’sopitor 2) serpens
3) Oden’ : svefja.
tanngrisner ’nonien hirci Thoris’.
tøgner ’dux, ductor’.
úJcólner ’the uncold’ Vgf. Jfr úkaldr
vafþruåner ’gigas’.
(-)vitner ’lupus’.
grner ’jätte’.
För sammanhangets skull meddelas här följ. ord, ehuru de icke
beteckna lefvande varelser:
bognerr bugner ’clipens’.
eimner, imner ’gladius’?
gleipner ’oompes’ Grimm: Deutsche
Gramm. II. 254.
glitner ’ædes cælestis Forseti’.
fungner ’hasta Odinis’.
lyrner ’cælum’.
m grner ’gladius’.
sJcidbladner ’navis Freyi’.
Att i vissa af dessa ord -n- är analogiskt öfVerfördt (från t. ex.
afledningar af värb på -ná) är väl troligt, men för åtskilliga andra
är sannolikt förklaringen annorstädes att söka.
Vid sidan af durner och dvalner stå dur enn och dválenn, på
hvilka jag anser de förstnämda bildade, möjl. med en ^"a-suffixet
tillkommande diminutivisk karaktär. - Regnér motsvaras i got. af
ragineis ’rådgifvare’, men som detta skulle ge ett isl. r$gnir, är
vårt ord < *ragun-ja~#. Ett urg. -unjaø förutsattes ock för
fjgl-ner, gjplner, jplner, mjplner, moffspgner, om nu dessa dunkla ord äro
rätt lästa.
I andra fall åter anser jag utbildningen af w-stammar föreligga:
säkrast i dem, som uppvisa svagt rotstadium, hvilket är det för de
älsta germanska ’primära’ rø-stammarna normala.
árflogner m. <: *flugan ’s. flyger’ = ägs. (guå"-, lyft-) flög a, jfr isl. fluga,
dropner m. <: *drupan ’s. dryper’ = isl. drope.
gripner m. <: *gripan ’s. griper’ - isl. *gripe.
tøgner m. <c *tugan ’s. leder’ = isl. (her)toge. Obs. omljudet.
bogner, bugner m. <c *bugan = isl. boge ’den böjda’.
glitner m. <: *glitan ’s. glänser’.
vitner m. <: *vitan ’s. ser, besöker (hemsöker)} bevakar’ : got. witan (3
p. witaiþ) med dessa bet. (jfr t. ex. gravitner).
På samma sätt t. ex.:
svafner m. <: *svafan = isl. *svafe nom. äg. : J/ för svefja.
(hoflvarpner <: *varpe (: v. varpa eller subst. varp) .-. ’som kastar med
hof varna’.
På någon speciell etymologisk granskning af öfriga i flera
afseenden dunkla och osäkra ord är jag icke i tillfälle att ingå.
Åtskilliga af dem äro utan tvifvel spec. isl. bildningar. Ofvanstående
däremot, som enligt min mening äro etymologiskt genomskinliga,
*) Draupner däremot som bekant: dreypn = t. ex, lausn : leysa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
