Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Hellquist: Nominalbildning.
se Brugmann Grundr. II. 313 (där öfriga Kteratur-hänvisningar
förekomma) samt J. Schmidt Die pluralb. s. 54 Åtskilliga
hithörande nordiska ord böjas som s. k. feminina ^’o-stammar, några
kon-sonantiskt, rnen största antalet hafva, som vi sedermera skola få
se, utvidgats till -n- (alltså ^-ow-stammar), hvarjämte det förtjänar
påpekas, att den rena on-afledningen varit synnerligen värksam, att
i de nordiska språken dana moverade feminina.
isl. kýr f. <: urn. *kúiR = sskr. gäv-l,-(s), fem. till gäus Joh. Schmidt
a. afh. 69.
ær f. ’honfår’ = ie. övi-z f. till ie. ovis’ (= nord. *ár Joh. Schmidt a.
afh. 70. Detta ord hafva vi möjligen i fsv. gum-ar-lamb Sdw.. gummar
ttVB.)
syr f. ’so’. Dessa tre ord böjas som konsonantstammar.
mor f. ’mo1 urg. *ma(’§)w-i-z till mogr. Pd.: møyja Fr.2
gyltr f. ’ung so’ (= neng. diall. y elti] till goltr. Pd.: gylta Fr,2
merr f. ’märr’ = urg. *marJi-l-z till marr ’häst’.
þir f. þý (n. enl. Vgf.?) ’tjänarinna’ = urg. *piw-i-(z) till got. pius
’tjänare’.
ylgr f. ’varginiia’ (med g från gen.) af nom. *wulb-1-z till úlfr. Pd.: y.
fsv. ylva. Möller P. B. B. VII. 546 antar nom. -r- vara en ung tillsats.
Om dessa synnerligen flitigt behandlade ord se bl. a. Schluter s. 121.
Sievers P. B. B. V. 137. Kluge N. St. § 37. Brugmann Orundr. II. 313. J.
Schmidt a. afh. s. 69 ff. Ytterligare må tilläggas:
*neår = dalm. naaer f. ’ormsnok’ (anfördt i Noreens Ordl. öfver
Dalmålet) <c *naár-l.
*yrn = dalm. ynn f. ’orrhöna’ <c *ur(z)-n-i Bugge hos Noreen Ordl. s.
218 till orre (<: *ur-zan se § 6). Pd.: yrna. JV-et fattar jag som
stamkonsonanten i w-stammen orre. Jfr bir-n-a : f ht. bero.
røyår f. (d. o. a.: røyffe, pl. røyåar), ’ett slags hval’ så kallad på grund
af dess röda färg. Vgf. till rauftr. Samma ord eller åtminstone en identisk
bildning: no. røyder, røyr f. ’en flodfi.sk med röd buk’. Aa. Bugge K. Z.
XX. 7.
no. røy f., dalm. *rö f. ’tjäderhöna’ Noreen Ordl. är tydligen att föra hit.
Det till grund liggande mask. känner jag ej. Pd.: *röa Vöråm, (Freudenthal
s. 177).
kvinnonamn på t. ex. -ný = fht. niwi.
" ,, -elfr j gerctr, motsvarande mask. namn på -álfr, g ärar -
se bl. a. Lundgren Spår af hednisk tro och kult etc. s. 34.
Som i-stam böjes:
nipt f. ’kvlnlig släkting’ som bekant till nefe - sskr. nápat.
Af dessa representera de flästa J. Schmidts II klass: ie. nom. sg. på -is
(se utf. nedan), t. ex. nipt, ný- hans Lsta: nom. sg. på -i1).
De synnerligen talrika moverade fem. på wn - se nedan.
b) sakliga konkreta och abstrakta.
Se Schliiters framställning ss. 34 ff. 160 ff.
Såsom primära förefalla blott hel f., syn f.., viS, möjl. ben f.
Till de öfriga är grundordet i allmänhet lätt att uppvisa t. ex. øy
- got. ahva, hredjar - 1. scrotum, läyf väl : klöf ’klyfta’ o. s. v.
- se Schl. a. s. - Egg f. må dock ingalunda ined Schluter be-
*) Isl. æär ’äjderhona’ ~ sv. diall. ad Ez. (Eqv. IV. 114. Tamm
Fonetiska kännetecken etc. 63) är en Östanå = sskr. áti- (Kluge Et. Wb. Eider).
Af sv. diall. *(kåra = ära kan man sluta, att nom:r-et någon tid varit
’radikalt’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
