Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 37
etc. se nedan. Sorn dessa icke, så vidt jag vet, hittills behandlats,
anför jag dem här:
isl. deile ’kännetecken1 Fr.a : deila.
kenne ;märkej Fr.2 : kenna.
køyre ’piska o. d/ Fr.2 : køyra.
leiä~e ’förlig vind’ Fr.2 : leiSa.
leite ’förhöjning i landskapet, som
gifver utsikt öfver detsamma’ Fr.2 :
leita ’söka, leta’.
løyne, fsv. løne ’gömställe’ : løyna,
løna.
lyse ’belysningsmedel’ Fr.2 : lysa.
isl. spenne = sv. spänne : spenna.
stille ’hviloplats’ Vgf. : stilla,
styre Vgf. = sv. styre : styra.
fsv. brænne’brännjärn’ Sdw.: brænna.
mætte VQ-L., diall. mätte : mætta.
sv. hänge : hänga,
sänke ’sänklod’ : sänka.
sv. diall. täppe ’!) gärdesgård, grind
2) täppa’ Ez. : täppa.
Hit kunde man ock föra det af Schliiter s. 30 omnämda brýne
’brynsten’, instr. till bryna, jfr dock a) 1) aa). För betydelsens skull
kunde man ock vara böjd att anse ger Se på enahanda sätt bildadt.
Rörande dessa må - såsom i fråga om typerna pryder, beiner,
dynr - betonas, att afledningen närmast är -a, då ju ja-verb ligga
till grund.
b) abstrakta.
Schlüters framställning af de enligt hans mening primära
neutrala bildningarna på -ja- företer en brokig blandning af helt
heterogena elementer, v. Bahder har s. 50 antydt åtskilliga
kategorier, som böra hållas i sär. För att fa en öfversikt af hithörande
ord vill jag emellertid föreslå en indelning, analog med den i a)
använda.
I. Primärbildningar. S. 51 skiljer v. Bahder på en kategori
af abstrakta, hvilkas rotvokal uppvisar det s. k. normala
afljuds-stadiet. "Hier war ein vermittelndes verbaladjektiv schwerlich
jemals vorhanden". Det förefaller mig ligga nära till hands att just
i dessa ord germ. *gleu-ja (> *gliu-ja] = isl. gly, *heu-ja = isl. hy,
*vU-ja = isl. vite se de få spåren af abstr. af samma art som de
ofvan behandlade dy, ßy, sJcy etc. (där jag ock upptagit nämda hy).
- Här är ock platsen att erinra om några subst., som förefalla
mig bildade på sufF. -tya af samma art som t. ex. 1. spa-tium o. a.
Schliiter anför inga ex. från germ. språkområde, Falk P. B. B.
XIV. 51 några hithörande adj. Sådana kunna emellertid
förefinnas i
isl. kynne sv. kynne] detta ords betydelse synes icke ligga fjärran från
den, som tillkommer ett urspr. part. necess.; kanske är det dock närmast att
jämställa med got. kunþ-ja- n. ’kunskap’, som är afledt af adj. kunþs.
minne v eg. ’det som bör ihågkommas’ jfr got. ga-minþja-] f ht. minna
är en ^’o-afledning af samma rot eller <c *mindjo (hvarvid urg. ndj ;> nj
Kluge Pauls Gr. I. 333) = isl. minjar f. pl. ’minne af någon’ Fr.2
På annat sätt böra elfte, ynå~e fattas. - Om vitne se nedan.
II. SeJcundär-bildningar.
a) denominativa:
1) af substantiv afledda:
aa) dels en liten grupp af abstrakta_, som äro afledda af
substantiv, som beteckna personliga konkreta (dessa äro närmast att
jämföra ined dem under a) ß) anförda).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
