Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Hellquist: Nominalbildning.
grenne ’Forhold med grannar i en grena"1 J) (jfr grendarfar) Fr.2: granne.
meg e ’släktskap’ Vgf. : mágr. Pd.: mæg<f.*
nøyte ’kamratskap’ Vgf. : nautr (synnerligen vanl. i smns. såsom t. ex.
mptu-, fpru-, rádu-, Ipgu-nøyte; att skilja från nøyte ’bruk’, som har ett
annat grundord).
vætte ’vittnesbörd’ Vgf. : váttr m, ’vittne’, t. ex. i eiävætte, fsv.
eþings-vætte.
Såsom tillhörighetssuffix uppträder ja-a&. vidare i ordet sinne
’sällskap’ : sinn, got. sinpa-, ägs. sia ’resa, väg’.
/?/?) dels sådana där afledningen har enahanda betydelse med
grundordet; här anföras för fullständighetens skull äfven de hos
Schliiter s. 96 ff. upptagna:
brigåe : brigå* f. Fr.2
brigåe : brig å n. pl. Fr.2
brigsle Fr.2 Vgf. : brig si n. Vgf.
(u-)dæde Fr.2, fsv. odædhisdrænger
Schl. : dåd f. Fr.2 Jfr fordæða.
dame : dómr m. Fr.2
ectte : aftal n. Fr.2 gale, ø$le (<:
*aåul-).
gilde : gjald n. Fr.2
hløyte : Maut f. Fr.2
hnøy(k)sle Fr.2 Vgf. : hnøyJcsl n. Vgf.
hafe Fr.2 : Äo/n. Fr.2 Pd.: fsv. høva
Sdw.
«/e obs. kortstafvigt! : if n. Fr.2 Pd.:
ife m. - se § 9.
fø2//ø : germ. lauba- t. ex. ägs. /éa/.
fø/e : isl. Z^/ n. Fr.2; smns. hrein-,
saur-life.
lynde vanl. i smns, : lund f. Fr.2 Pd.:
lunderne.
låte : låt n. Fr.2 - se s. 40.
merke : mark n. Fr.2
minne, om direkt : 1. men-ti-, vore
afledt med blott a-suff. Pd.: lat.
men-ti-ô - se s. 37.
mæle : mál n. Vgf. såsom de följande:
r æde : raa* n.
skipte : skipi n.
sv ef ne i fsv. symne : s v ef n m. fsv.
sompn (i sompnkamar). Noreen Sv.
Landsm. I. 695.
syne : sýn i smns. såsom mis-,
glam-syne.
-sene i haptséne : son f.
tige : fht. zig.
veide : isl. väld n.
væne : ván f. Pd.: vénd.
øde : ódr m.
fgutn. lyþi ’hörsel’ : liuþ. Kanske f.
nsv. hygge : hugg.
Osäkert är isl. f ér e n. i uttr. ’gera e-t i almanna f ere’ Fr.2
Detta synes mig emellertid vara en y^-afl. af samma ord, som
ligger till grund för got. fér-jan- ’Aufpasser, Nachsteller’.
Äfven i många af ofvan anförda ord tycks ,/a-utvidningen leda
sitt ursprung från sammansättningar.
Särskilt intressanta äro:
elfte ’!) Avlen 2) Afkom 3) Ophold’, som jag anser utbildadt af en
kons.-stam aliþ (till v. ålan), som bl. a. förekommer (Falk Ark. IV. 354) i smnss.
såsom ali-bjprn.
kynde ’art, slag’ Fr.2, om <: ä. kynde : *kuniþ.
ynå~e ’nöje, behag’, ja -utbildning af en kons.-stam wuniþ-, -aþ (: got. wunan,
isl. una)j som bl. a. förekommer (Falk 1. c.) i sammansättningar såsom
Una-vágar. Jfr syna, utbildadt af ett suniþ (: 1. sont- = got. liuhaþ : fht. lioht).
2) af adjektiv afledda.
aa) Först några ord om de abstrakta (hvarjämte för
sammanhangets skull åtskilliga af mera konkret natur), som äro afledda af
*) Obs. att - enl. Fr.2 - fno. har en biform till grend f. näml. det
li-kabetydande gr enn, som sannolikt icke är någon gammal bildning. Samma
form fins i Telemarken, där icke assimilation af nd förekommer - se Kock
Sv. Landsm. VI. Ivij.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
