Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 51
konkreta, som till det genom grundordet uttryckta begreppet
stodo i något annat och mera lösligt förhållande:
isl. bole Fr.2 : ból, gauke (Grottas.: salgaukar) = got. gajuka Noreen.:
ök, jfr det af Sutterlin s. 61 anförda jafnoke Fr.2, gofte l) : goft, grifte
’grift-maftr’ Fr.2 : grift] gume : 1. humus, heilunde Fr.2 : heilund, hlyre ’förtrolig’
Fr.2 : Jilyr ’kind’, hye ’träl’ Fr.2 : got. heiwa- ’hus’, mannlaune Fr.2 : laun, lifte
’person i någons följe’ Fr.2 : lift, lifre ’broder’ Vgf. : lifr, jfr de likbetydande
barme : barmr, blófte : blóft; Ijofte ’furste’ Fr.2 : Ijoftr, jfr *lyftenn, pl.
Ijo(ft)-nar Bugge Ark. II. 218 och þjóftann : þjóft; (ú-)mále Fr.2 : mál, mjölke
’mjölkpilt’ föraktligt Njála : mjölk, nafne =* sv. namne : nafn, Sindre ’mytisk
smed’ : sindr n. ’slagg, affall från en smedja’ (= f ht. sint ar 2), jfr namnet på
hans broder Brokkr (: fht. broccho m. ’bit, smula’ : germ. brekan = smokkr :
fht. smoccho : smjuga]; sinne ’följeslage’ : sinn, Skarfte ’harläpp’ ökn. : skarft
Vgf., spjalle ’umgängesvän’ : spjall dalm. : Spjote n. pr. : spjót (Prytz,
Gru-staf I - se Bugge och Noreen Sy. Landsm. Bih. I. 1. s. 76).
beftja ’maka’ Fr.2 : beftr (g. jar), Fenja n. pr. : fen (g. pl. fenja), Hyrja
Vgf. : Jiyrr (g. -jar), Menja n. pr. : men (g. pl. menja), motra - se Vgf. :
motr, arinnefja 3) - se Fr.2 : nef, vplva ’spåkvinna’ : vplr ’staf Mullenhoif
Deutsche Altertumskunde V. 41 (mot Bang Chr. Vidensk. selsk. Forh. 1879,
nr 9, s. 22).
sv. diall. sänglaga ’maka’ gotl. : lag, jfr félage ’fellow’4). - De nästa
af dessa torde ha sina motsvarigheter inom de västg. och got.
bahuvrihibild-ningarna på ga- (ge-, gi-) t. ex. sinne : got. gasinþa - se Kluge N. St. § 16
(eller got. gasinþja); jfr isl. gauke (Noreen) ofvan.
Motsvarande jan-, ^ow-stammar äro:
-virke i smns. : verk. Sutterlin s. 73, Falk P. B. B. XIV. 3.
foringe d. s. som forgangsmaftr, sannolikt med Bugge Ark. II. 224 =
got. fauragaggja : f or g angr] jfr unninge, v (bringe och of ring e a. st.
gryla ’skrämsel, trollkvinna’ Fr.2 Vgf. : mht. griul ’Schrecken, Gräuel’ v
<C *grul-jon.
iviftior ’trollpackor’ : fsax. inwid ’arglistige feindschaft, bosheit’.
Ljungstedt Anm. till det st. pret. s. 53.
fsv. ormylia ’gräfvare’ VGrL. I : mold f. ’mull’.
Osäkra: kekkja Vgf. (: kgkkr), knerra Vgf. (: knorr), båda tillnamn.
Etymologiskt oklara: kyfla Fr.2, lydda ’trälkvinna’, jfr mannlydda Fr.2
och fsv. lyddare ’odugling’ Kg. St., lyrgja ökn. Vgf., remba ökn. Vgf., (mann-)
skræfa ’feg stackare’ Fr.2 Vgf., sløyma Vgf., tøyfta ökn. Vgf.
e) Ofvanstående konkreta äro alla afledda af substantiv. Vi
öfvergå nu till beteckningar för personliga och sakliga konkreta med
suff. jon bildade på adjektiv och småord.
Motsvarande bildningar på -an och -ön äro utförligt anförda i
§ l (Substantiverade adjektiv).
bløyfta ’bløyftimaftr’ Fr.2 : blauftr.
f yla (mann-) ’usel person’ Fr.2 ifall.
1) Möjligen motsvarande got. gudja såsom ar f e möjligen got. arbja (==
fsv. ærve) - se Kluge N. St. § 14, Noreen Urg. judl. 109.
2) Samma ord uppträder äfven i fht. Sintarfizzilo (= isl. SinfJQtle).
Kögel, Pauls G-rundr. II. 1. 185.
3) Dylika sammansättningar, jfr de äfven i Bigsl). förekommande
økJcven-Jcalfa ’som har klumpiga vådor’, tQtroghypja ’som är trasig kring höften’ :
got. hups, trgnobeina ’som har ben som en trana’ o. m. a., behandlas bäst
tillsammans med de indeklinabla adj. af typen: tároghlýra. Om dylika ord
från annan synpunkt se Falk P. B. B. XIV ss. 40, 42, 47.
4) Jfr de under A) behandlade af typerna ubyrja (och fordéfta), som -
om sekundära - äfven höra hit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
