Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till ím-stammarnes historia i
fornnor diskan.
Den rådande åsigten om ^i-stammarnes utveckling i det
fornnordiska språket synes mig vara i någon mån
ofullständig. Följande uppsats afser att påpeka några hithörande
punkter, som hittills, så vidt jag känner, blifvit förbisedda.
En kort öfverblick öfver förhållandet i de öfriga germanska
fornspråken skall tjäna att belysa och stödja den mening,
som jag vill framställa i afseende på fornnordiskan.
Gotiskan eger, som bekant, ett stort antal feminina
nominalstammar på -eini-, afledda af svaga verber på -jan
och med betydelse af nomina actionis, ss. naseini-
frälsning af nasjan frälsa o. s. v. I själfva verket synes
gotiskan hafva kunnat bilda en sådan stam till hvarje dylikt
verb. I alla de öfriga germanska språken har £m-suffixet
förlorat sin produktivitet, och endast mer eller mindre
talrika lemningar äro i behåll efter den utdöende formationen.
Detta förhållande beror icke blott därpå, att andra suffix (i
fnord. -ing, -ung, -afrr och -naftr) af liknande betydelse men
starkare lifskraft öfvertogo Im-suffixets roll, utan äfven därpå,
att detta genom ljudlagars och analogiens förenade inflytande
sammanföll till sin form och sammanblandades till sin betydelse
med andra suffix. Det senare var naturligtvis
hufvudorsaken till det förra, till äm’-suffixets förlust af sin forna
produktivitet.
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI VII, NY FÖLJD III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
