Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 145
Slutligen några andra sakliga konkreta med afledande k, till
hvilka gamla bildningar såsom. t. ex. f ht. funcho : got. fun(-ins) (se
Schmidt Pluralb. s. 172 ff., Noreen Urg. judl. s. 120), ägs. spearca
’gnista’ o. a. kunnat tjäna som mönster:
isl. gróska ’gröda’ : mht. gruose till J/#rö -j- s; kanske är ordet substan-
tiveradt af ett *groskr såsom milska af ägs. milisc.
spelka, spjalk : sv. spjäla.
gsv. stjälke, nsv. stjälk : gr. meÅeov (jfr me. stalke : stale Kluge N. St.
-
sv. stånka : diall. stanna ’träkar med lock’ Rz.
sv. diall. buska ’färsköl (ännu i jäsning)’, som jag tror : mht. bus
’auf-geblasenheit’ : jSbhus] kanske substantiveradt af ett adj. *busker (bildadt
som lösker) såsom milska och möjligen gróska. Ordet är vida spridt i
Sverige och säkerligen inhemskt 1).
falke ’falaska’ Bz. ~ isl. falsne, fplske 2).
På -Jc äro följande abstrakta afledda:
isl. fáke ’stank’ Fr.2 : fúe m. Fr.2, part. fuenn, isl. fú-ll (nht. faul).
halka - se Ygf. - sv. halka : adj. håll. Pd.: hálleikr.
harka ’styrka, kraft’ Fr.2 : adj. harar. Pd.: hertfe f. heråa f.
*linka ’svaghet’ Ygf. : adj. linr. Pd. : *linja.
miske ’missgärning’ Vgf. : pref. mis-.
þurJca = sv. torka : þurr. Jfr dock v. þurka och - med Zimmer s.
117 - gr. TQvycú Hes.
vækka vore, om : vátr (Wadstein Fno. horn. ljudl. s. 61), att jämföra med
syrka nedan; kan ock vara substantiveradt af ett *vátigr : *vætga>*vætka,
men sannolikt är det att läsa vekka och helt enkelt afledt med -jcw-suif. af
adj. vpkr ’moist’ och hör alltså ej hit.
no. berka ’bar mark’. Pd.: ber(r)a Aa, : isl. adj. berr (omlj.), fsv. bar
(oomlj. form).
fælka ’fruktan’ Aa. : ? Jfr isl. v. fela ’förskräcka’ Fr.2, subst.
and-fælor pl. Fr.2
ulka ’muggenhed’ Aa. : adj. ul. Jfr fisknamnet ulk.
gsv. svalke ’svalka’ P. Gr. L. : adj. sval (eller : v. svalka?).
sv. diall. syrka ’väta, syra’ Bz. : adj. sur- formen styrkt genom sdml.
sork ’vattensjuk, sumpig mark’.
Ordens betydelse af egenskap visar, att de äro direkt bildade
på adjektiv utan förmedling af verb, och vissa af dessa adj. kunna
ju, redan de, varit utbildade med germ. Jc på samma sätt som t. ex.
got. ibuks, diall. Jcal-Jc-a ’bar, skallig’ Rz. o. a. 3)
Vidare må erinras om isl. lyske f. ’lussjuka’ Fr.2, hvars
&-af-ledning blott är skenbar, då det tydligen är < *lysge : adj. lusugr.
1) Ursprungliga betydelsen synes enl. Ez. vara ’pösning, något som
sväller’. Det sammanhänger sannolikt med isl. bjórr = fht. bior, ägs. béor <:
*T)euz-a- ’det som sväller, pöser’ (jfr t. ex. lit. pyvas ’Bier’ : ]/^pl> äfven
’schwellen’; andra etymologier af detta ord se Joh. Schmidt Vok. I. 57, Bezz. B.
VII. 78, P. B. B. VIII. 556, Kögel P. B. B. IX. 537, Kluge Et. Wb. Bier,
Franck Et. W.) och? fht. biost (nht. biestmilch), ägs. béost ’råmjölk’ (andra
släktingar se Kluge Et. Wb. Biest), jfr sskr. payas n. ’milch’ - payate
’schwellen’. (Annat etymon se Bugge P. B. B. XII. 421.)
2) Fsv. sarke Bdqy. VI. 392, diall. sårke == fsv. sarøke.
3) Till dessa adj. på suffixet -k bor ej föras no. berk ’bjärt’ Hoss. Det
förhåller sig enl. min mening till stammen berh i got. bairhts (isl. bjartr)
såsom got. þairkô ’hål’ : got. þairh, med hvilket Kluge P. B. B. IX. 182 och
Kauffmann P. B. B. XII. 516 sammanställt ordet (v <r -5^-^-).
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI VII, NT FÖLJD III- 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
