Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 149
tappla - se täppel Bz. : tapp.
*öla = gotl. åila ’liten ö’ Ant. T. f. Sv. II. 188 : gotl. åi = fg. oy = sv. ö.
Pd.: Öja vg.
gda. dulle ’ung dufva’ Kalkar <: *dufla : gda. cfarøe.
nda. Jcnogle : Jcnoge.
Till diminutiverna böra ock , räknas smek- och binamnen på -ila (af
samma art som t. ex. Attila] : Ale : fht. Ano Noreen Ark. III. 37 n. 3,
Bøyla : ?, *Erla (Etelh.) Kock Sv. Språkh. s. 108 = dipl. Icerle, Ole : fht.
Uno Noreen a. st., Sturla : sv. Sture?, Sorle (== fsax. Sarulo, anfördt af
Kögel, Pauls G-rundr. II. 1. 187) eller Sørle = got. *Sarwila : got. sarwa Bugge
K. Z. XX. 33. (Jfr fht. Sarhilo, Müllenhoff Z. f. d. A. XII. 305 ~ isl. serkr).
*yla (urn. wi wii a Vebl.) : urn. wiwaR (Tune) se Noreen Aisl.-anorw. Grr.
s. 192. *)
Vi öfvergå nu till de denominativa bildningar_, som hafva en
inera indifferent karaktär: 1) af substantiv:
jpJcoll ’nedhängande istapp’ Fr.2, fsv. ykil <c *iukil Kock N. T. f. F.
N. E. VIII. 231-Jake.
stgftoll ’a milking-shed’2) Vgf. : styft.
þpngoll ’sjötång’ Vgf. : þang.
gngoll ’hake’ Vgf. : ange.
gxoll ’axel’ Vgf. : germ. *ahso (se Kluge Et. Wb. Achse).
brimell ’säl’ Fr.2 : brim ’bränning’. Jfr näml. brimselr, brimsvin.
fif ell ’Leontodon’ Fr.2 :fifa ’myrull’ Fr.2 3)
galär m., gala n. <c urg. *ga2d-il-a-s : gaddr ’sted i sneen, hvor denne
er traadt fast sammen’. Bugge hos Noreen Ordl. öfver dalm. s. 58 n.
hvitell ’hvitt sängtäcke’ : *hvita = fgutn. (leg)vita (~ hvitr) se Bugge
N. T. f. F. N. E. III. 266.
hætt ’häl’ : ägs. Mh, se Noreen Ark. III. 20.
Jcnefell ’tvärstock’ Fr.2 : ?, se Kluge Et. Wb. Knebel.
svaå~ell ’halt ställe’ Vgf. : sv aa n.
nyrftell i n. pr. Tyrdilsløysi : tör ff. Pd.: *tyrå~a s. 49 - se Bugge Ark.
II. 221.
no. byrdel ’hank att bära med’ Aa. : burd m. Aa.
fsv. atol ’åter : at (= sv. diall. åt Vätöm. Schagerström). Pd.: azl (=
da. aadsel).
kæxel f. ’hake’ Sdw. : Jcæsce n. d. s. Etymon?
sv. diall. *örel m. ’sandrefvel’ dalm. Nn. Ordl. : isl. øyrr.
fda. stæpil? ’bostad’ Sk. Schi. : staper 2).
Svagt böjda äro:
isl. hrisla ’buske’ Fr.2 : hris.
isl. nestla ’spänne, häkta, nål’ : 1. no dus <c *nozdus (se Kluge Et. Wb.
Nestel) kanske == fgutn. nast, hvaraf i alla händelser jag anser ordet
närmast afledt. (Kögel P. B. B. VII. 193: 1. nectere).
skupla ’ett slags hufvudbonad’ : ty. Schöpf = germ. *sJcuppa-. Jfr isl.
skoft.
Vaftla ’flodnamn’ poet. : vgåull.
no. drogla = isl. *dragla ’fläckar eller strimmor på vattnet’ Aa. (om
hvilket f. ö. se Bugge Bezz. B. IIL 116) anser jag närmast vara en svag form
*) Sinfjotle hör ej hit; en tilltalande tolkning af det därmed identiska
fht. Sintarfizzilo se Kögel, Pauls Grundr. II. 1. 185.
2) I sammanhang härmed kan påpekas, att af subst. Stade ’höstack’ Vgf.
en bindevokallös afi. på -l- förekommer i isl. stål med samma bet. Vgf. stål
II (eller kanske direkt = fht. stadal ~ 1. stabulum?). Jfr høystál Fr.2
’hø-staal, høstade’.
3) Om möjligheten att hit föra sv. f jun se Åström Degerforsmålets
ljudlära s. 73 (Sv. Landsm. VI. 6) : = got. *feib-ona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
