Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 151
ni ande framgår af enstafvighetsakcenten) äfven användts att bilda
kollektiver, af hvilka dock flera synas vara deverbativa:
isl. brjál ’showy trifles’ Vgf. : brjá ’glänsa’.
skafl 1) ’a-mäss of .sno w’ Vgf. 2) fgutn.: ’träfrukt’? : skaf a.
skj aldar skir fl n. pl. ’gamla sköldar’ - enl. min mening -: ägs.
sceor-fan - germ. *sJcérfan ’schürfen’ v ’afskrapa o. d.’
sv. yngel : ung (e), ordet väl emellertid snarast : v. yngla.
sv. diall. fnassel ’skabb, utslag’ : f nas.
gröppel ’många smågropar’ Bz. : grop.
morJcel ’smått skräp’ Bz.
*sprötel ’fin ved’ Vörå. Freudenthal. : spröt - alla dessa neutra samt
utan bindevokal.
Om de abstrakta se v. Bahder s. 150, Kluge N. St. § 156 och
må blott tilläggas, att tränne ord på -ell, -oll ha abstr. bet.:
isl. f er ell ’resa’ Fr.2 Pd.: f era.
hprkoll ’larm’ Fr.2
nisl. snefill ’lukt’ Vgf. eg. konkr. = t. ex. sv. lånord snabel (= mht.) :
np/ f., nef n.
fgutn. ymil = da. ymmel ’hemligt tal, hviskning o. d.’ Schl.
samt det svagt böjda:
isl. geipla f. d. s. : v. geipa Fr.2
Slutligen må påpekas, att -l- blott skenbart uppträder som
no-minalsuffix i sådana subst., som vid sidan af sig hafva intensiva på
urg. -(x)lon (nord. -la) af samma art som t. ex. fht. klingilon, ägs.
spearnlian. Ex.: nisl. svingl n. : svingla, diall. singel n. : singla
såsom ty. Idingel : det nyss nämda Idingilon, isl. hvisl n. : lwis-la
’hviska’ Fr.2 [jfr Twi-skr n. d. s. : hvis-k-r-a, där såväl k som r
äro inkoativiska verbal-suffix såsom i t. ex. isl. eiskra ’fnysa, rasa
m. m/ Fr.2 : v. eisa *) ’fara fram med våldsamhet eller stark
fart’ Fr.2].
§ 6. Bildningar på -m-.
Till den utförliga och tillfredsställande framställning, som af
detta suffix’ öden inom de germanska språken lemnats af v.
Bahder Die Verb. abstr. s. 129 ff. - jfr ock Kluge N. St. §§ 88; 152
-155 - har jag för de nordiska språkens vidkommande föga att
till-lägga, hvarför jag nöjer mig med att hänvisa dit. Ex.-samlingarna
kunna emellertid ökas, hufvudsakligen från fsv. och dialekterna.
Vi börja med de abstrakta:
[isl. brime ’eld’ : brjá och gima ’gap’ : gjá ’remna’ - båda i Fr.2 = svima
v. B. : små (jfr svina}].
isl. fsv. öláme ’blånad’ Fr.2 Sdw.
fitme ’fetma’, i gotl. direkt anslutning till adj. feter.
4) Detta eisa saknar, som jag tror, tillfredsställande etymon. Då nu
Bezzenberger B. B. IV. 334 anser, att för gr. ol/ma ’stürmischer angriff’,
oljuáco ’rusa åstad’ en grf. *oisma bör ansättas på grund af ordets
samhörighet med fbaktr. aesma, är det väl tydligt, att man dit äfven bör föra de isl.
orden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
