Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 157
Vi öfvergå nu till de på s bildade, särskilt inom de svänska
diall. synnerligen talrika, adjektiven samt meddela först
exempelsamlingen, hvarefter vi inom densamma söka att urskilja några
kategorier med olika bildningssätt1):
áhøyrse ’som hör på’ (i uttr. verfta å.) Fr.2 : adv. áhøyres, gen. till ett
*áhøyre n.; jfr uhøyresverk n. Vgf. och úkøypes : *ukøype : kaup. Pd.:
áhøyr-sle2) d. s. Pr.2 och áhøyrande adj. Fr.2
al g ang sa 3) ’som gar öfverallt’ Fr.2
1. Några djurnamn - jfr Kluge N. St. § 28. - :fox (- fht. fuhs)
eg. ’räf, men enl. Fr.2 met. ’fusk, bedrägeri’ (jfr pl. ref jör d. s. : refr ’räf’);
gås (~ fht. gan-azz-o), hvars afledande s uppträder redan i sskr. (Kluge Et.
Wb. Gans); lax (Kluge Et. Wb. Lachs); isl., fsv. brims, bryms, sv, diall.
broms (<+> sv. broms) : fht. bremo, da. brem-le] fsv. gius ’g-ös’ /%/ arm. ju-k-n
- se K. F. Johansson Bezz. B. XIII. 117 if. Om os-, es-stammar såsom
beteckningar för djurnamn se ofvan. Af obekant härledning äro fisknamnen
gärs, nors.
2. Några sakliga konkreta: nord. fors m. ’vattenfall’ : adj. förr
’våldsam, häftig’ (kanske identiska, <r resp. *furs- «* *furz-. Jfr t. ex. basse ~
barre nedan), till hvilket adj. finnes en intressant substantivbildning: forz
eller foras n. ’häftighet’, viktig därför att den synes mig vara en af de
ytterst få bildningarna på -tes, -tös af samma art som det hos Brugmann
Grrundr. II. 395 anförda ägs. Jiro&or n. : hréct’, hams m. ’!) skal, hylster 2) =
hamr"1 Fr.2 : hamr se nedan; lass m. <: urn. *lamsaR : isl. lom Noreen Ark.
III. 13; sv. rams = isl. *hrams. samgerm. växtn. : gr. uoouvov Bugge K. Z.
XIX. 419 m. fl.
3. För att förklara isl. þurs ’jätte’ i sammanhang med ägs. þyrs antar
Sievers P. B. B. XII. 180 för dem ursprunglig växling *þurs-a: *þuris-a, till
hvilken mening Bugge ansluter sig Ark. IV. 126 not. 1.
Dunkelt till sin upprinnelse är isl. skass n. ’jättinna’: man kan icke
ansluta sig till den af Kögel P. B. B. VII. 176 framstälda härledningen ur J/
till germ. skaþan, ity att härigenom ej förklaras biformen skars; däremot
som kändt är: skars : skarn (: eng. shard bl. a. ’mist’, 1. scortum^ = hams :
hamn ( : ty. hemö) =.. (J. Schmidt Die plur. bild. s. 207) de gr.: dégn = ? ax :
pgn (: got. *egiþ- = Igt. Eide, om hvilket Kluge Et. Wb. Ähre). Isl. hénsn
är en form, som synes mig böra förklaras såsom uppkommen genom
kontamination af sådana stammar på -s och -n, i hvilket fall hésn är en
kompromissform af ett *hosn (<: *honsn-) och hénsn (<r *honis-n-).
4. Slutligen påpekar jag de hithörande abstrakta, som äfvenledes ligga
oss mera fjärran - se v. Bahder s. 56. Likvissb låter icke den grf. -isjo-, som
v. B. ansätter för de neutrala bildningarna, förena sig med de former dessa
ord förete i isl.: ett n. *gumisja- ger ej gums utan *gymse, för kalls hade
man väntat sig ett *kellse o. s. v.
De svaga abstr. äro: of se v. B., vanse v. B., heilsa v. B. (: subst. heill
f. o. n. = fsv. hel f. o. n. Fr.2 Sdw. <: *hailiz, jfr ägs. hålor}. Härtill
lägger jag: isl. *galse ’vild glädje’ Vgf. och hreinsa ’renhet’ : hr einn] detta
ord tydligen att föra hit på grund af dess betydelse: en afi. af v. hreinsa
betydde ’ränsande’ såsom verb.-abstr. hreinsan f. (Jfr isl. úhreinsan n. För
denna tolkning talar vidare starkt formen Uhr eins e f., då samtliga
m-bildningar i mina samlingar äro denominativa afledningar.) - Dulse ’arrogantia’
Eg. är synnerligen osäkert; ordet, som förekommer i Yt. 2 (Carm. Norr.), är
väl n. propr.
1) Af gammalt datum och icke att jämställa med de öfriga är isl. Ijoss
< *leuk-so- ^ got. liuh-aþ-,
2) På alldeles samma sätt som á-høyr-s-l-e är det likaledes predikativa
nsv. adj. gren-s-l-e (: ä. nsv. grens) bildadt.
3) Det torde förtjäna anmärkas, att vi här ha en icke w-utvidgad form
af y al i ung. samma bet. som all-, direkt att jämföra med got. alamans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
