Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
Hellquist: Nominalbildning.
of gängse ’som tar öfverhand’ Vgf.
eptirstaåse ’som stannar efter’ Fr.2
framse (ek rid f, ’prorsum equito’) Eg.
fullnomse ’som har fått full kunskap om något’ Fr.2 ~ fullnume d. s.
förk. Suppl. I.
halze ’ovillig att släppa’ Fr.2
heitse (ver&a h.) Fr.2
hirse ’villrådig, obeslutsam’ Fr.2, sv. diall. hirsen ’yr’: hira.
hugse ’tankfull’, gsv. hogse, nsv. tvehågsen, väl n-utbildning af en s-stam
hugr m. Jfr näml. (med lic. G. E. Haverman) v. hugsa.
hvimse ’försumlig’: hvima ’dröja’ Fr.2 "þori. Suppl. I.
játse ’som lofvar’ Fr.2
stäcka (verda s.) Vgf.
fsv. andvakse Sdw., sv. diall. andvaksin ’sömnlös’ Ez. ~ isl. andvake.
dogse, dugse ’duglig’ Sdw.
leþse ’ledsen, trött’ Sdw.
øve(r)løpse VML. II.: yvirløps Schl. (~ øverløper).
gsv. Eqv. II. 426. 427. Andersson Salb. Gr. s. 83.
aflägse, nsv. öfverlägsen ~ fsv.
ut-lægher.
o ängs e Auriv.
gramse G. V. B.
gängse, sv. diall. gängsen Ez. =
Sahlstedt 1773 ~ adj. gænger,
harmse G. Y. B.
löckse Gol.
samse Salb.
sorgse Luc.
varse ~ adj. var.
vilse Lind. ^ adj. viller. [Tegnér
begagnar ordet attrib.: ’den vilsna
gä-. sten’.]
ångse G. V. B., ännu hos Lind; i detta ord såsom i hugse är s-et
beroende på, att grundordet är en gammal s-stam : jfr näml. sskr. áhas n., 1.
angör, isl. angr m. o. n. [fsv. gen. ængs (Siljestrand Ordb. i VML. I. 32 n.:
’olägenhet’), hvilket jag anser förhålla sig till isl. angr = fsv. hat n.: isl.
hatr. Se f. ö. L c.] *)
nsv. vanligen med en w-utvidgning, analogt efter adj. på -en såsom
trogen o. d.:
efterhängsen, sv. diall. hängsen Ez.
tilltagsen.
sv. diall. fängsen ’angelägen om’ Ez.
gapsen ’förundrad’ Ez.
grömse ’grym till utseendet’ Ez.
hipse(n) ~ hipen ’häpen’ Ez.
jälsen ’ängslig, rädd’ Ez.
kallset u. adj. ’kulet (om vädret)’ Ez.
krumsen, klumsen2) ’stel af köld,
valhänd’ Ez.
lamsen3) ’lam’ Ez.
lekse(n) ’lekfull’ Ez.
liksen ’duglig’ Ez.
skamsen ’förlägen’.
skumsen ’mörkrädd’ Ez.
skurset, skulset ’kyligt, ruskigt’ Ez.
stirsen ’tankspridd’ Ez.
tarvsen ’tjuraktig’ Ez.
tarvsen ’behöfvande’ Ez.
vanse(n) ’van’ Ez.
örvänsen ’mycket villrådig’ Ez : adv.
or Vannes.
gda. dovse ’slö’ Kalkar (ordb.).
[drivse, drevse ’kringflackande’ [-Kalkar.]-] {+Kal-
kar.]+}
nda. taus ’tyst’ är svårligen med
Vgf., Kluge N. St. § 215 =r *þagse.
-brunsts (Kluge Pauls Grundr. I. 398), alaþarban- o. a. Jfr vidare aløyða
alfroär, alfpffr^ algelår o. m. a. Fr.2, men allbeinn, allbeisTcr, allbitr o. m.
a. Fr.2
*) Af denna s-stam är, som bekant, isl. angist f. (angistr m. J>ork.
Suppl. II) afledt med samma suffix, hvilket som bekant förefinnes i ffrank.
sones-ti: ägs. sunor. Den mening om detta ord, som Kluge uttalat P. B. B.
XII. 379 (: -wist ~ jfr got. balwawései), tycks han nu uppgifvit (se Kluge
Et. Wb. Ångst).
2) Detta sv. klumsen, hvars l <; "tjockt" l < r (efter gutt.), är upphofvet
till eng. clumsy ’tölpig’, hvilket gifvit anledning till efterbildningarna tip-sy,
trick-sy.
3) Obs. den egendomliga adj. bildn. lamster, lämster- § 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
