Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 159
De’ flästa af ofvan anförda adj. äro intet annat än med e
utbildade adverb (se Kqv. II. 427, 464) [jfr nht. stets (sv. städse lån),
mht. stcetes : adj. stet, mht. stæte, f ht. stceti] såsom ense, Jiarmse,
samse, øve(r)løpse : ens, harms (i isl. vera h.), sams, yvirløps eller
af vid sidan stående adv. på -es såsom áhøyres, diall. örvännes.
De äro alltså strängt taget icke att föra hit, men äro viktiga för
ordbildningsläran såsom danande nybildningar på -se. Äfven adj.
med gammalt -s- kunna ha invärkat såsom fsv. fr(i)cels ’fri’
(omstöpt till nsv. frälse, i hvilket ock det gamla subst. frælse stundom
döljer sig) eller såsom sv. ömse, en förstelnad form (= isl. ymser),
som enl. Rydqv. II. 530 uppträder oböjd redan i Med. Bib. II.
179. Kanske ha ock adv. på -se (t. ex. frålägse Kz.) direkt
adjektiverats.
I sammanhang härmed må påpekas, att nda. (jutl.) diall.
uppvisa flera substantiviska genitiver, som utan afledning öfvertagit
adjektivisk funktion : trcels ’besvärlig’: trcel, vrags ’dålig,
förkastlig’ : vrag, volds Våldsam’: vold Molb. Dial.-lex. [Af annan art är
kanske sv. diall. móks ’trög människa’, jfr mokcn ’trög’ Bz.]. Jfr
da. riksspr. staMels (sv. stackars) o. a.
Ett annat ursprung för åtskilliga af dessa adj. har redan
antydts, näml. från -s-stammar, hvaraf rø-stammar utbildats. På t.
ex. ett subst. *hugs har en regelbunden agentisk rø-utvidgning
försiggått af samma art som ett illliuge af hugr, rúne ’vän’ af rún
’hemlighet’, fsv. take ’löftesman’ af talc o. s. v.
Dem, som vid sidan af sig ha starka verb, t. ex. hcitse har
prof. Noreen på akad. förel. sarømanstält med de få förstelnade
raster af substantiverade part. pret., som finnas i de germ. spr.
t. ex. got. ler-us-jöSj se t. ex. Brugmann Gr. II« s. 4171).
§ 8. Bildningar på -si-.
Om detta viktiga germanska bildningselement för
instrumentaler och abstr. finnes en jämförelsevis ganska riklig literatur. Vi
vilja här i största korthet sammanfatta, hvad som med särskild
hänsyn fäst till de nordiska språken kan anses vara resultatet af
forskningarna öfver detsamma.
l) Jag vill här i största korthet antyda, att, såsom - enl. prof. Noreen
- i dessa bildningar förstelnade raster af den ie. participtypen uid-ues
föreligga, man ock kunde ha anledning att i de nord. språtøen vänta sig
bildningar, motsvarande got. weitwôþs ’vitne’, som ju ock - enl. (Bühler
och) J. Schmidt K. Z. XXVI. 345 - är ett gammal part. perf. Den gotiska
nominativformen är oursprunglig (se J. Schmidt a. st.): den urgermanska
no-minativen på -o(þ) skulle motsvaras af en nordisk sådan på -a (och -e, jfr
måne *+* mánaffr J. Schmidt a. st.). Ha vi här ännu en källa för "de
indek-linabla adjektiven" (jfr denna afh. s. 21) såsom t. ex.^endrrjoåa ’alldeles
uttömd’, ørvase, -a Vorn out’, áttlere, sóttlera [<: *-luzo(þ)]? Detta vill jag
äfven här endast påpeka som en synpunkt, som möjligen förtjänade
beaktande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
