Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Hellquist: Nominalbildning.
tengsl n. pl. 1) ’rep att fästa skepp med1 Ygf. Fr.1 Pd. : tengslor Vgf. ; 2)
= Pd. : tengftir f. pl. Fr.1
vermsl n. ’källa som ej fryser’ Vgf. Fr.1, sv. diall. värmsla (och biformer
därtill) Bz. : verma.
éxl n. ’utväxt’ : ékja (kans. till wakan, wók 1).
fsv. : tin-el 2) m. ’band’, diall. bindsle n. : st. v. binda.
gærzle n. (gærzl) = sv. gärdsle Schl. : gærþa.
gøzl f. = sv. gödsel Sdw. : gøþa.
(før)hængsle n. Eqy. VI, hängsel n. Lind., sv. hängsle n.:Jicenga. Pd.:
sv. hänge.
rivsla f. ’räfsa’ Schl. : riva ’räfsa’ (eller : s. rivsa se § 5). Pd. : riva = isl.
hrifa Fr.2 (: v. hrifa).
n s v. : bränsle n. : v. bränna. Pd.: fsv. brænne s. 37.
gömsle n. :; v. gömma. Pd. : nsv. gömma s.
skrämsel n. ’spöke, fågelskrämma’. : v. skrämma 3).
skrymsle n. : v. skrymma.
stängsel n. : v. stänga. Pd. : diall. stange n.
sv. diall. : bre(d)sle n. ’plats att breda ut på’ Ez.
dricksle n, ’blandning af sur mjölk och vatten’ Hz.
drägsle n. ’litet lass att draga’ Ez.
grissel (= no.) m., gressla ’brödspade’ Ez.
kvinsle n. ’bränsle’ Ez. : v. *kvinda.
ressel, rissel n. ’såll’ Ez. till f/^Ærl4).
stingsel n., stingsle n. ’tistel’ dalm. Nn. Ordl. : st. v. stinga, jfr fsv.
stänsel m. ’penis equi’ Ez. : stånda.
Ett osäkert ex. se Noreen Ordl. öfver Dalm. 28.
gda.: t. ex. bragsel ’de afbrudte hør- eller hampestilkes små stykker’: v.
brage Kalkar.
fångsel.
findsel ’hittegods’ : st. v. finna.
forrædsel f. ’hushållerska’.
n d a.: t. ex. brændsel ’eldbrand’.
Många af ofvanstående bildningar äro instrumentaler eller hafva
en därmed besläktad karaktär, hvarjämte åtskilliga äro kollektiva.
De erinra med afseende på funktionen mast om de deverbativa
ja-och ön-stammarna med konkret bet. : jfr t. ex. äbreisl ~ ábreiåa,
rennsle ~ sv. ränna, smyrsl ~ sv. smörja, spennsl ~ spenne, sv.
hängsle ~ hänge, gömsle ~ gömma o. s. v. De äro anslutningar
till svaga ^’a-verb (så alla från isl.) med undantag af tränne samt
äro utom några få starkt böjda.
ß) denominativa.
isl. : bøccl n. Fr.2 : bógr.
kynsl n. ’vidunder’ Fr.2 : kyn n.5) Pd.: kynstr n.
skarsl n. ’ljusbrand’ Vgf. Fr.1 : *skar n. Vgf.
skermsl n. ’klippig, ofruktbar mark’ Vgf. Fr.1 : ? Jfr sker n.
skrimsl n. ’vidunder’ Vgf. Fr.1 : skrim n. eller möjl. af ett skrima 5).
skurmsl f. ’äggskal’ Vgf. : skurn d. s.? Vgf. Fr.1
1) Så ock yke n. Bugge Ark. II. 351.
2) Sannolikt dock lånadt från mlgt. bintsel.
3) Jfr med afs. på bildningssättet got. sJcoh-sl n. ’ond ande’ s. 45.
4) Häraf ägs. hridderj fht. hrittara, ägs. hriddel ./ här tränne
instr.-suff. -si-, -pl-, -þr-.
5) Om denna ordgrupp se Bugge hos Noreen Ordl. 161 n. Jfr got. sMh-sl
n. ’ond ande’ s. 45 o. da. diall. vonsel n. ’et Halvdyr af et Menneske’ Molb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
