Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 Hellquist: Nominalbildning.
- isl. sel : got. saliþ(-wos) i motsättning mot s-stammen salr,
ägs. salor [ägs. sele kan likaväl utgå från ett *saliþ (jfr hæle)
som från ett *saliz (jfr hete <: */?afø>)] samt sfer < *sJcariþ (~
skäret ’bärgsklyfta’?). Allmänt bekanta ex. äro isl. Jialr (*hali(þ)
~ høl-ct-r och isl. gl n. ~ p?c? /%> p/är. Grundformen *alaþ finner jag
i uttrycket yál ök enskan mJQ$ Fr.2 Ur dylika
konsonantstams-paradigm kunde man möjligen få fram formerna:
isl. : mjpt f. enl. Vgf., n. pl. enl. Fr.2 ’mått’ *) <: *metu(þ) och met n.
’vikt’ <c *meta(þ) ~ got. mitaþs f. kons. böjning ~ wJQtuftr Fr.2, jämför ägs.
meotu n. pl., som ju äfven kan vara en bildning som ealu n.
e/ n. = fsv. (i)æf ’tvifvel’ <c *efa(þ), men */ d. s. <: efi(þ). Jfr äfven
*/ß m- ocn *fø n-j hvilka växelformer lättast förklaras, om man utgår
ån ett konsonantstamsparadigm; samma konsonantstammar föreligga f. ö.
med och utan bevarad dental i efa(d)samr, se om dylika sammansättningar
Hj. Falk Ark. IV. 354.
far n. ’fartyg’ Fr.2 <: *fara(þ) ~ f ht. ferid d. s.
sTcgp n. ’genitalia’ <c *skapu(þ) ~ fht. sceffid ~ isl. skppuff-r. (Jfr
Dalbymålets skapelse med samma bet. enl. Noreen Sv. Landsm. I. 176 och diall.
ålan d. s. Ez. : åla). Man bör dock observera ägs. zesceapu n. pl.
Sålunda kunna möjligen förklaras:
hamr (n. pl. -ir) ’yttre beklädnad’ etc. - se Fr.2 <: *hami(þ) ~ isl. hem
n. ’tunn hinna af is’ Ygf. (utan citat). Jfr de olika utvecklingarna af halr
och ver. Detta antagande stödjer jag på ^’a-iitvidgningen fht. hgmidi n.
’Hemd’, ägs. hgmeåe. - Därjämte «s-stam i hams n. 1) ’skal’ 2) = hamr l.
Obs. (se Fr.22); n-stam i fht. -hawio - samtliga till g. l/ham ’täcka’. Jfr
an. hpmol(grýte) Fr.2 (h$mingr, hgmongr däremot: hpm f. ’Iår’).
Från de oblika kasus har dentalen trängt upp i:
hpl&r m. ’man’, r-et är nominativmärke.
gift ’dryckeslag’ i salo-gl^ erfda-plå Vgf. Ännu vanligare är glä~r n.?
som i Eddan oftast betyder ’berauschendes Getränk, Bier’ Gering. Detta r
kan möjligen hafva uppkommit från en vid sidan stående s-stam. Jfr hamr,
hgmidi ~ hams ofvan och hulå ~ hulsa nedan. Till ett *alu#, *aliz sluter
jag mig af adj. plsaär jämte plvactr och samma s-stam har möjligen lemnat
efter sig ett spår i lat. alumen <c *alus-men (såsom primus <c *pris-mus)
’scheint einen Grähr- und Gerbstoff zu bezeichnen’ Fick III. 28 3).
JiuW ’trollkvinna’ <T *hul-axþ ’som gömmer sig’ /^ fht. hulid n.
’om-hölje’. Af ett *huluþ kommer ägs. hulu ’hülle’. Samma bildning
förekommer i det till on-stam utvidgade hulda ’täcke’ - se nedan. - Därjämte en
utvidgad s-stam i fht. hul-s-a. Jag vågar ej anta, att det i no. huldre
uppträdande r-et (jfr plär) tyder på någon sådan s-stam. - Vi ha för alla dessa
ord att utgå från en gemensam agentisk bet. af ’den höljande’ eller dyl. Jfr
got. hulundi ’håla’.
Tydligen utbildade med a-(o-^suffix äro:
emellertid månde förhålla sig med t. ex. læte, äro isl. -þyä~e, fsv. forsæte och
hæraþe utvidgade på grund af deras egenskap att vara sammansättningar
(jfr § 3), och bildningar sådana som fsv. *møþginiþ, *fingriniþ äro från
nyssnämda synpunkt betraktade, så vidt jag kan se, omöjliga, då icke vår
afledning användes som ett slags tertiärsufnx. (En bildning sådan som høyrnd
Fr.2 måste därför betraktas som en ung isländsk nybildning af høyrn - got.
hauseins}.
1) Andra bildningar af samma rot äro fht. mezzo m., ägs. mittå m.
2) Möjligen är hamr äfven s-stam som salr. I så fall hamr, hams : hem
= salr : sel.
3) Hör hit lat. Älis-ontia n. pr. ’biflod till Mosel’? Jfr med afseende på
bildningssättet Horgund, Værend o. a. s. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
