Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Hellquist: Nominalbildning.
isl. blomstr n. : blom, blome, koll. enl. Fr.2
y. fsv. Mister n. = gsv. teister Lind = diall. Ulster ’golfplankor’ : fsv.
þilia, sv. tilja. Pd.: thilde, diall. ietøe n. § 2.
sv. diall. bläster n. ’kålrotsblad’ Kz. : £Zac?.
flister n. ’smått fnas’ Kz. :flis(a).
isl. hreistr n; ’skal’ Pr.2 hör sannolikt till den s. 162 nämda roten lcri;
det är i isl. koll. - Suffixet i denna funktion förefaller ha varit produktift
på nordisk botten.
5) Slutligen höra hit några’ växtnamn:
isl. jplstr f. Fr.2 <: *elus-tr-, hvaraf ilstre <: *elis-tr-ja (> *ilis-) ’salix
pentandra’. Detta ord är naturligtvis identiskt med sv. jälster, som alltså
af Fries Sv. Växtn. 49 etymologiskt oriktigt skrifves hjdster. Jag tror, att
vi här hafva en af de få nordiska representanterna för det -ir-suffix, som
uppträder i några germanska, af Kluge N. St. § 96 anförda, trädnamn, af
hvilka i de nordiska språken blott återstå apdldr, hvarom se bland
andra Fick III. 18, Sievers P. B. B. V. 523, Kluge Et. Wb., och - såsom
Evald Liden föreslagit - i isl. eldrine. - Med isl. pZr, eldrine anser jag
jplstr, jälster, ilstre sammanhänga, uppvisande samma rotstadium som fslav.
jelicJia ’al’, fht. él-m (~ sv. alm ~ 1. ulmus) : s-stammarna *elus-tra- :
*elis-tr-ja = *alus- (Qlr) : fht. glir-a. Att benämningarna på pil- och alträd, som
i flera afseenden stå hvarandra så nära, äro besläktade, bör ej anses
osannolikt, då detta väl måste anses vara fallet med namn på vida mer skilda träd
såsom al och alm.
sv. alster ’evonymus europæus’ är ett växtnamn, som enl. Fries ss. 3, 7
aldrig funnits annat än i böcker.
glimster m. ’silene’ : glim d. s. Fries. Jfr diall. glims ’ett slags glest
gräs’. Med afseende på suffixet är kanske 1. glastrum ’waidpflanze’ att
jämföra.
I djurnamn förekommer detta suffix inom de nordiska
språken, såvidt jag vet, endast i:
sv. diall. kvalster n. ’ett slags spindel’ Ez. (lånord?). Med afseende på
denna afl. i djurnamn jfr fht. agla-stra f. (ty. Elster Kluge Et. Wb.), fif
al-trå (t. Falter, se Noreen Urg. judl. 134), hamastro ’kornwurm’ o. a.
6) Hit höra några ord,, hvilka bilda en liten grupp för sig
såsom utgörande beteckningar för lokaliteter:
hrjóstr n. ’ofruktbart ställe’ Fr.2, som jag sammanställer med lat. crusta
’den hårda utaiisidan på en kropp’; jfr ägs. Jiruse f. ’erde’, isl. Jiruår m.
’sårskorpa’.
sv. och da. Falster, dansk ö, Falster(bode) ’Falsterbo’ (fr. 1220) ifala
’slätt’ (hvaraf som bekant obl.: Falun) - se Falkman Ortn. i Skåne ss.
26, 217.
[7) En intressant bildning vore jtl. rakstr f. ’räfserska’ Ez.
(jämte rakstra), otn de skulle jämföras med de eng. och holL fem.
bildningarna på -str (se Kluge N. St. § 48.). Men så är väl med
säkerhet icke fallet. Om adj. lamster, lämster se § 1.]
8) Slutligen inå anmärkas, att ensamt förefintligheten af verb
på -strå ingalunda berättigar till antagande af subst. på -str såsom
grund för dessa. Dessa verb äro näml. ofta s. k. intensiva på urg.
-arön (ss. t. ex. ägs. flicorian] eller nybildningar efter dem. Ett
sådant är sr. blixtra (: fsv. blix-a : gr. *(pÅey-£c; ~ gr. cpÅey-og}, och sv.
blixt synes mig enklast förklaradt, om man - afvikande från Rqv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
