Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Etym. anmärkningar. 189
lan a och andra stavelsens e liksom i hvervetna (jämte
hvarvetná), men de angiva ej, hvarför dylik assimilation
inträtt blott i dessa ord. Noreen: Isl. gramm. § 65 anm.
fattar e i hvetvetna, -vitna såsom ett i-omljutt ay under det
han däremot i Pauls Grundriss I s. 505 § 189, 2 antar
detta e stå i avljudsförhållande till a i hvat, liksom ultimas
e i nekkvet skulle hava samma ursprung.
Enligt min åsikt är det fsv. hvitvitna med samma
betydelse som isl. hvetvetna, hvatvetna vägledande för
bedöm-mandet av e-ljudet i hvetvetna, och de växlande formerna i
fsv. av detta ord ha ej blivit förklarade. Jämte det en gång
påvisade hvitvitna anträffas såsom nom. och ack. ofta hvivitna,
och även hvatna, samt två gånger i en och samma skrift
hvatvena (beläggställen i Söderwalls ordbok). Senare
kompositionsleden utgöres som bekant av subst. vitir : vettr, och
växlingen i : e i detta liksom i andra likartade ord ävensom i
fsv. -vitna:-vetna beror därpå, att (i sluten stavelse?) ~ih
övergick till eh, blott när i icke följde i nästa stavelse (jmf. Kock
i Sv. landsm. X, 4 s. 5, J. Y. Lindgren ib. XII, l s. 154,
Noreen i Pauls Grundriss I, 448 § 35 a). Fsv. hvitvitna
har utvecklats ur hvatvitna, och utbytet av a mot i har
framkallats därav att, när omedelbart efter hvarandra följde de
två snarlika stavelserna -vät- och -vit-, man lät den första
stavelsens vokal utbytas mot den andras, på det att de två
stavelsernas snarlikhet skulle övergå till fullständig likhet:
man har uppfattat -vät- -vit- såsom en art reduplikation.
Härmed kan sammanställas liknande tendens vid värklig
reduplikation i andra språk, jmf. t. ex. lat. spopondi av äldre
spepondi. Den fsv. nom.- och ack.-formen hvivitna förklaras
genom dissimilation från hvitvitna (jmf. t. ex. den bekanta
dissi-milationen i sanskrit och grekiska, när aspirationen förloras
i reduplikationsstavelsen), men till stadgandet av nom. ack.
hvivitna bidrog kraftigt även dativen, som ursprungligen hade
denna form. Utvecklingen hvatvetna > hvatvena med fortis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
