Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Anmälan. 907
(hvilken kompositionsart först riktigt förklarats av Munch).
Schlyter anser däremot attirgans, att ir ganø vara en adjektiviskt brukad
gen. av subst. aterganger, och jag skall söka motivera denna
Schlyters mening, som jag anser vara den riktiga.
De ställen i Dalalagen, där attirgans (attir gan$) möter, lyda
sålunda: War dir epir attirgans . . . (þg. 18); Jean e pir attir ganz
war þa. þe dömas alli til f astu oc f æ Vota böti hwar pera... (þg. 14).
Bråte synes mig ej hava tagit vederbörlig hänsyn till att samma
ord dels under formen återgångs, dels under formen atergans
anträffas på flera andra ställen i de fsv. landskapslagarna. Så finner
man t. ex. i Västmanna-lagen [II] Sipan lyctar witne. oc gifftar
witne. oc asöres e þar aller, mæp rwango gängas, oc att ær gängs
warpa . . . (Kr. 24, 8); i Uppl.-l. æn þer [eþær] aterganx wærþæ
(Kk. 19 pr.); i Söderm.-l. Sipan lyder witni oc asöris e þar alli
oræt-lika gängas, oc äter gans warpa (Kk. 16, 4) i hskr. A [däremot i
den löga yngre hskr. B (jmf. Schlyters förord s. VI, Kock: Studier
II, 317 not) återgångs]’, Hawer han eþ sworit. oc war þer
atergans (þg. 9 pr.). Då nu eþer gånger äter betyder "en ed
återgår, förklaras ogild", kan det ej vara tvivel om att återgångs på
de anförda ställena betyder "ogild", och lika litet kan man betvivla
att detta återgångs egentligen är gen. av subst. atergonger. Men
såsom stöd härför kan ytterligare det sammansatta äter gäng s-eper,
aterganseþer "ed som förklaras ogild" anföras (t. ex. hwan pæn ep
atergangx eþ war þer Häls.-l. Kk. 19 pr.; atergangx epomNQL.
III, 76; ätter gans eåa SML. Add. 3). Atergangs-eþer är bildat
liksom atergangs-næmd "nämd som förklaras ogild" och
återgångs-arf "arv som blivit mottaget av någon annan än närmaste
arvingen och som återlemnas till honom".
Då, såsom de anförda exemplen till fullo visa, atergans eþer
brukas alldeles liktydigt med återgångs eþer, och då atergans,
attirganz "ogild" växlar med återgångs "ogild", så är man icke
berättigad att utan de allra mast bindande skäl skilja atergans från
återgångs. Men att förklara återgångs såsom på ljudlagsenlig väg
utvecklat ur ett participium atergans torde helt visst ej låta sig
göra. Övergången återgångs ;> atergans (attirganz) är däremot lätt
begriplig. Här föreligger en partiell assimilation. I fsv. gånger
etc. representerar ng som bekant den gutturala nasalen + den
betonade gutturala explosivan (ng + g). Sedan emellertid i den från
gånger isolerade gen. återgångs (/-ljudet utträngts mellan två
konsonanter (jmf. många väsentligen likartade exempel t. ex. hos Kock
i Tidskr. f. Fil. N. R. IX, 159), övergick ng (dvs. den gutturala
nasalen) till n (den dentala nasalen) framför det dentala s.
Dialektiskt förekommer en dylik övergång av ng framför dental; så t. ex.
i Åsbomålet (Billing: Åsbomålets ljudlära s. 172); och även i fsv.
möta många exempel därpå. Så har Noreen i Arkiv N. F. II, 336
anfört just gen. gans för gängs, ænsliJca för ongslíka och några
andra. För övrigt synes utvecklingen ng >> n framför dental i vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
