- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjunde Bandet. Ny följd. Tredje Bandet. 1891 /
308

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308 Kock: Anmälan.

bygder ha varit inskränkt till semifortis-stavelsen, liksom ofta
annars en fullständig eller partiell assimilation inträder blott i
semi-fortis-(ej i fortis-)stavelse (hvarpå jag i Arkiv N. P. II, 22 anfört
åtskilliga exempel). Härför talar fsv. Mongs : nu Måns (hvars rø-ljud
uppstått i sådana sammanställningar som Måns Nilsson; Jwm hit
Måns etc.), det nysv. sänte P’är av sänkte Par, den i fsv. vanliga
förekomsten av Bent jämte SenJct (jmf. Mongs : Måns), fastän vi i
rspr. hava Mngst, pingst, längs etc. med ng-, obs. vidare fsv.
Fæ-ringiatuna > nu Färentuna, aUþings :> alstins (citat i Söderwalls
ordbok), Ingivaldus Fiærdunshyfding (Dipl. V), Nicolaus Thuruson
Ficerdlmnshyfding (ib.), Visingsö > Vissimö (Dipl. III), hælsingslcer
> hcelsinsJcer (Häls.-l.). (Härigenom belyses delvis ombildningen av
ukvceþinsorþ till uJcvæþingsorþ). Då Bråte i Västm.-lagens ljudl.,
så vitt jag ser, ej anför något exempel på ns för ngs, torde
attir-gans, attirgang vara de enda i Dalalagen mötande exemplen på
ljudutvecklingen ngs > ns, men dessa ord skrivas i lagen alltid
med ns (n#). Det är därför mycket möjligt att i den dialekt, som
lagen repsesenterar, ljudutvecklingen ngs ;> ns varit inskränkt till
semifortis-stavelser 1).

Skrivningen attirganz i Dalalagen jämte attirgans beror
antingen därpå att z här har ljudvärdet s (jmf. Kock; Studier II, 426 ff.),
eller ock därpå att av attirgangs utvecklats attirgangts (och därav
attirgants), liksom annars ett ä-ljud dialektiskt synes hava
utvecklats mellan g och s, och så t. ex. just i Dalalagens þriþiungæ
(Kock: Studier II, 441), en åsikt som även Bråte (Äldre
Vestm.-lagens ljudl. 65) synes hylla.

Dessa mina anmärkningar förringa naturligtvis icke värdet av
förf:s skrift, och det skulle glädja mig? om han funne dem värda
beaktande.

1) Även m övergår i fsv. dialektiskt framför dental till n, t. ex. brims
> brinzs (Birg. IV), brim signa > brynsigna (Bil), fordomdags ;>
forden-dagx (FH), fornæmder ;> fornændder (Dipl.; beläggställen i Söderwalls
ordbok), fæmta >fænta (Med.-post. II, 225, 24; av utg. ändrat tillfæmta);
fæmtanda >. fenthanda (Läkeb.; av utg. ändrat; jmf. s. 194). Jag lemnar
oavgjort huruvida denna övergång i vissa trakter varit inskränkt till
semifortis-stavelser.

Lund, oktober 1890.

Axel Kock.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1891/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free