Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Kvantitet och akcent. 351
.#K
minnsta kosti fyrir framan á, ef sögnin endar á breidum
rad-darstaf" (så väsentligen ock Oxfordordboken under artikeln ek).
För övrigt skulle ákJca kanske även kunna förklaras såsom
utgörande en assimilation av ett ursprungligare *äWka,
ungefär liksom av hygg(e)k blivit hykk, av hygg-(e)k-a hykka,
av þigg-(e)k-at pikkat (Gíslason anf. st. 231 ff.). Dylika
genom assimilation uppkomna former ha i alla händelser
kunnat bidraga till att stadga Uk i sékka etc. När kk
undantagsvis någon gång anträffas i en enstavig förrn, där
assimilation av guttural + k ej kunnat inträda, såsom ec siacc
"sim" (Morkinskinna s. 89 *), så förklaras det genom
påvärkan från formerna med vidhängt -a(i) samt från former av
typen hykk; jmf. att omvänt anträffas " mákað etc. i st. f.
det ljudlagsenliga mákkaft (má-ek-að) genom påvärkan av
mak (má ek) etc. Om åter konsonantförlängning skulle ha
inträtt ljudlagsenligt i enstaviga former lika väl som i
tvåstaviga, så förklarades icke, hvarför det väsentligen eller
nästan uteslutande är i de tvåstaviga formerna, som k
förlänges.
Även det långa jp-ljudet i upp och det långa Mjudet i
det sällsynta uit skulle kunna förklaras genom
analogi-påvärkan från sådana vanliga juxtapositioner som upp-a,
ut(t)-i etc. Upp förenas nämligen med många på vokal
börjande prepositioner: utom upp-a finnas upp-i, upp-at, upp-or
upp-yrfir, upp-undir, upp-eptir. Dylika juxtapositioner med
första juxtapositionsleden enstavig hava naturligtvis erhållit
akc. l liksom ännu i dag: uppi, úppur etc., och då den efter
upp följande prepositionen (liksom i nysv. úppi, úppur etc.)
erhöll levissimus, voro villkoren för förlängning av p
tillstädes. Från upp-a etc. kunde pp sedan överföras till det
enkla up(p). På samma sätt kan av ut-af, ut-eptir, ut-or,
út-i etc. ha blivit utt-af etc., och det ytterligen sällsynta utt
*) Oxfordordboken anför två exempel pä siáJcJc, båda ur Morkinskinna,
men på det andra stället (s. 134) står där siac (ej siacc) i upplagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
