Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 Kock: Kvantitet och akcent.
&
har kunnat från dem erhålla tt, under det att ut i regeln
bevarade sina gamla kvantitets-förhållanden. Emellertid har
s. 341 framhållits, att upp mycket väl kan ha bevarat pp
från samgerm. tid, och då upp (i motsats till utt] är det
normala, är det troligt, att konsonantens längd här är
urgammal.
Även med den av mig givna formuleringen av regeln
förklaras konsonant-förlängningen i de av Noreen i Arkiv
K P. II, 329 ff. anförda fsv. och isl. komposita fsv. Nybbek,
hybbele, hassæte, (hæggumé), fattiker, isl. tuttugu.
Isl. kredda av lat. credo bör såsom varande ett låneord
ha havt akc. l med levissimus på ultima, och dess d har
alltså ljudlagsenligt förlängts.
Att regeln för konsonant förlängningen ovan (s. 350)
blivit riktigt formulerad, så att den uteblir i ord med akc. l
med semifortis (ej levissimus) på andra stavelsen, visar ordet
púsund. Ehuru akc. l är i detta ord urnordisk (Kock: Svensk
akcent II, 449), har det s, icke ss; stavningen med u i
ultima av isl. ftúsund även i sådana urkunder, hvilka annars
som ändelsevokal bruka o (ej w), visar, att ordet hade
semifortis på ultima.(Kock: Studier II, 367 f.).
Noreens uppfattning av f(kv(r)i, grár(r)ar är således
enligt min åsikt så till vida riktig, som deras
konsonantförlängning sammanhänger med akcentueringen, men, såsom
ovan torde ha visats, är det oberättigat att med N. utsträcka
denna konsonantförlängnings-regel till enstaviga ord, och den
bör fastmer inskränkas på sätt som ovan skett. Dessutom
är, om jag riktigt förstår N:s framställning, hans försök att
förklara "stark geschnittener accent" i dessa ord (férri etc.,
grárrar etc.) otillfredsställande. Han tänker sig, att
kompa-rativerna skulle ha denna akcentuering, emedan dylika ord
ända sedan indo-eur. tid havt fortis på rotstavelsen. Detta
antagande sammanhänger med den av honom framställda
teorien för de två nordiska akcentueringssystemernas ursprung,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
