Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan av «Beyging sterkra sagnorða í íslensku. Jón Þorkelsson hefir samið». Af Elis Wadstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Wadstein: Anmälan.
Jag vill nu här meddela de ay förf, framdragna farmer, som forat
icke äro uppvisade, äller som äro av särsjilt inträsse, samt tillika
bifoga några tillägg *) samt anmärkningar till belysande av dessa
farmer. (Förf. meddelar endast farmerna,, utan förklaring av
desamma).
a ka. Av detta värb anför förf. från såväl forn- som nyisl.
endast starka farmer. Vigf. ock Fritzner2 meddela dåck ett sitat
på böjning äfter l:sta sv. konj.: öknføisk Fsk. 174. 34 2), ock enligt
Yigf. (jfr emellertid ock B. M:son Olsen hos Carpenter, Grundriss
der neuisl. Grammatik, s. 69, not: "In der bedeutung die ^achseln
zucken" schwach") är i nyisl. denna svaga böjning den vanligaste.
Jfr härmed under oka i Aasens ordbog: "I de nordlige Egne har
Ordet svag Bøining: ar (a~kar)".
åla. Här upplyser förf., att i nyisl. partic. alinn ;;hict
stofn-stæcta n er orctict ad d fyrir framan raddstaf í endigunni"; så heter
t. e. nom. plur. mask. aldir. Uttrycket "orctict act" är
vilseledande, då d för n är beroende på analogi äfter partic. av 2:dra
svaga konj., vilka, såsom förf. meddelar, i nyisl. (liksom redan i
äldre tid, se ISToreen, Aisl.-an. Gram. § 429) alltid förete dylik
väks-ling (t. e. talinn : taldir) i böjningen.
auk a. ieki 3 sing. pret. konj. Forns. Suctrl. 20.57 är väl
skrivning för *iéki <: iéki f. 0’ki, den regelbundna konj. till ind.
ioko. - eyki Fm. X. 21 v. 1. 9 betyder väl øfki. - Från nyisl. 3)
anför förf. jämte pret. jók även ok, som dåck är "fágæt"; här
(liksom i nyisl. pret. plur. uku) har naturligtvis j bårtfallit jenom
in-värkan från J-saknande farmer av värbet. - Vad den av förf. från
.nyisl. literaturen siterade får m en jok u angår, så utjör den väl lån
från fornspråket; man skulle i detta ock andra liknande fall (som
jag i det följ. förbigår) varit förf. tacksam, om han alltid meddelat,
huruvida fårmen i fråga vore honom bekant även från talspråket.
aus a. Såsom fornisl. pret.-konj.-farm er anför förf. ey si (v. 1.
jösf) Sturl. Oxf. 1.231.1 ock jysi Sturl. Kmh. 11.40.17. Vad nu
först ey si angår, så representerar detta tydligen ø’si’, jfr att den
membran, varur fårmen är tagen, enligt Vigfusson, Sturl. CLXXIII
*) Att icke så få tillägg till förf:s farmer kunna jöras, har troligen icke
sin grund i förbiseende av förf., utan i att förf. hyst den uppfattningen
- något som på flere ställen framlyser i förf:s bok - att vissa
språkfår-mer skulle vara "réttar", andra icke. Följden av denna uppfattning synes
ha blivit, att då förf. mött en äljes för honom otjänd farm, så har han
tydligen ansett den bero på skrivfel 1. dyl. ock därför helt enkelt förbigått
den. I det följ. är jag dåck i tillfälle att visa, att flere dylika av förf. icke
upptagna farmer icke äro oberättigade äller enastående. Det hade därför
varit önskvärt, att förf. medtagit alla farmer, även dem, som sett
besynnerligast ut, men för sådana, som han ansett på något sätt felaktiga,
meddelat sina grunder för denna åsikt.
2) Jag använder samma förkårtningar av boktitlar som Fritzner2.
3) Av nyisl. farmer framhåller jag i allmänhet endast sådana, som äj
upptagits i Carpenters Grundriss der neuisl. Gram,, jämförd med B. M:son
Olsen i Germania XXVII. 257 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
