Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan av «Beyging sterkra sagnorða í íslensku. Jón Þorkelsson hefir samið». Af Elis Wadstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wadstein: Anmälan. 89
gala böjes enl. förf. nu svagt (l:sta konj.) i talspråket.
gänga. 3 sing. pres. ind. gingr Järnsida (Havniæ 1847) 7 ggr
t. e. 101. 6; jfr om «’-vokalisasjonen här Kuhns Zschr. XXVII. 437.
gefa. Förf. har förbigått gaf i God. 1812 IV:o Gml. kgl.
Saml. i Kbhvn, se Larssons ed. 3. 10. Här står dåck troligen
aksenten för att utmärka längd: jfr fsv. gaaf i God. Bur. (se
Söderwalls ordbok), vaar 3 sing. pret. ind. God. Bildst. 230. 8, 250.11,
gda. baar pret. (Kalkars ordbog), vaar pret. Vedels Saxo (Kbnhvn
1851) LXXX. 3 ock min Fno. horn/ bokens ljudl. § 61 a. För dylika
långvokaliska pret.-fårmer håller jag ock såt Bugges Edda s. 76,
not, ock nám anf. arb. s. 111, not.
g j all a. På e (för ja) anföres intet eks. från fornisl. Enl.
Vigf. är ock g ella "modern" infinit, till här i fråga varande starka
värb; alltså bör väl denna farm såsom osäker utgå ur den fornisl.
gram. - gjall pret. Fm. IX. 513. 30 (Eyrspennill) har förf. förbigått.
gnaga. Om gnaget Bari. 56.17 säger förf.: "ætti ad vera
gne-get", men se därom Noreen, Aisl.-an. Gram. § 414 anm. 2
(sistnämda ställe står gnagit). I nyisl. böjes enl. förf. detta värb alltid
äfber l:sta sv. konj.
gnella. Av detta värb har förf. endast funnit 3 plur. pret.
ind. gnullu. Sing. gnäll, som också upptages i grammatikerna,
torde alltså vara utan belägg.
g nú a förbigår förf. alldeles; likaså gróa.
gråta, greit 3 sing. pret. ind. Heilag. I. 199.16. Jfr fsv.
gret (Noreen i Pauls Grundriss I. 512).
halda, heelt l sing. pret. ind. Post. 232. 31 tyckes bevisa
fö-rekåmsten av lång vokal i ett dylikt pret. Det av förf. från Hkr.
109. 3 anförda helzt bevisar däremot intet, då det är taget ur en
nårmaliserad upplaga; det skulle i dylika fall, varav många
förefinnas hos förf, varit önskvärt att särsjilt framhållits, att i fråga
varande edisjon varit av denna art. - Utöver de av förf.
meddelade farmerna vill jag påpeka heittt 3 sing. pret. ind. OH. 247. 40,
heilt y d:o, Forns. SuSr. 166, not 6 (jfr härmed leit, reiå av láta, ráåa]
samt Ml, pret. Fm. VII. 81.27, 341.9 (jfr pret. feil av fälda)1).
1j Här vill jag begagna tillfället att påpeka ett nyligen av ett par förf.
omskrivet ställe, som oriktigt anses innehålla en farm av halda, näml. SE.
I. 92. l, där det säges om Balder at engi må haldast dómr hans. E. H.
Meyer översätter detta i Völuspå s. 138: "dass keiner seinem Gericht
widerstehen kann" (så ock Stephens, Aarb. 1883 s. 258); att en dylik
översättning är omöjlig, påvisar med rätfca F. Jónsson i Lett. Nord. Tidskr. f. 1890
s. 507, men den av Jónsson lemnade översättningen "ingen af hans domme
kan holde sig" (så ock Bugge, Studier s. 34) innehåller ju något helt annat
än man här väntar. Det riktiga är att här i stället för haldast upptaga den
i. noten anf. st. från 4 cod., varibland Worm., meddelade läsarten hallaz.
Översättningen blir då i stället: "ingen av hans domar kann vara partisk".
Jfr att hallask enl. Vigf. betyder "luta över åt ena sidan" (om sjepp); här
alltså om en dom, som (lutar åt) är till fördel för den ena parten; jfr ock
Fritzner2: hälla 2) "bringe noget i en saadan Stilling eller til at tage en
saadan Grang, at det derved gaar ud over en til hans Skade, medens derimod
den anden har Fordel deraf".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
