Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till den fornnordiska slutartickelns historia. Af Adolf Noreen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 Noreen: Den fornnord. slutartickeln.
liga. De sålunda uppkåmna mm ock nn böra sedermera på
grund av sin ställning näst äfter svagtonig vokal så
småningom hava förkårtats till resp. m ock n; jfr isl. blindom (got.
blindamma)j bundet av -*itt (-*int\ kallat av -*att (-*að£),
fno. gamalj himin, annar o. d. regelbundet för resp. -W, -nn,
-rr (se Wadstein, Fno. Horn. ljudl., s. 130 ff.), fsv. kallas(s)
m. m. d. (se min Altisl. gram., 2 uppl., § 225, 5). Häremot
strider ingalunda det föreliggande materialet.
De i dat. pl. faktiskt förekåmmande ändelserna äro
nämligen - frånsett det tvivelaktiga -umnum (-omnom),
varom åvan (sid. 146 f.) talats - följande (se Kock, Nord.
tidskr. f. filol. N. R. YIII, 300 ff.; Noreen, Arkiv Y, 391 f.):
1. -um(m)um träffas blått i fsv., t. e. Bältaresv. Skrå
mæssomom, brøddromurn. God. Holm. A 49 (från slutet av
1400-talet) psalmomom, forældromom, ænglomom, altarumom.
Att det intervokaliska m här uppstått av mm, styrkes väl
av bifårmen -ummun, som Bältaresv. Skrå uppvisar i
swenom-mon (2 gånger, i händelse den åvan sid. 146 omnämda
skrivningen swenomnom är, såsom jag misstänkt, skrivfel för
swenom-mon) jämte -umun i hwsbondomon. Sistnämda bildning visar
även LB 2 (d. v. s. God. Ups. C 601 från omkring 1500)
i Jcarromon (av karl). Farmerna på -n äro sålunda styrkta
åtminstone 3 å 4 gånger ock ur tvänne olika handskrifter,
varför man knappast bör (med Kock, Arkiv VI, 31 not)
misstänka dem för att vara skrivfel för farmer på -m.
Snarare äro dessa sistnämda själva till sin eksistäns något
tvivelaktiga, ty i alla de åvan ur Bältisv. Skrå ock Holm.
A 49 siterade farmerna på -W är denna slutkonsonant
uttryckt jenom förkårtningstecken, varför möjligt vore, att den
överallt är att återje med -n. Emellertid må farmerna på
-om(ni)on vara sällsyntare äller vanligare än de på -om(m)omy
eventuällt till ock med de sednare obefintliga; i alla
händelser har -om(m)on uppstått av -om(m)om jenom samma
disimilatsjon, som föreligger i fsv. mattin, sällan mellon (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
