- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Åttonde Bandet. Ny följd. Fjärde Bandet. 1892 /
174

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om y-typen som tecken för ändelsevokaler i Siælinna Tröst. Af Natanael Beckman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174 Beckman: Y-typen i Siælinna Tröst.

Jag gar då igenom materialet en gång till, men under
det jag förut fäst mig uteslutande vid de talrikare grupperna,
tar jag nu hänsyn öfvervägande till de isolerade orden.

I grupp A l ha vi mot reglerna ofvan:

1) tighy 5 ggr. mot grupp B 2 tíyhi 4 ggr.
Osäkerheten i skrift torde bero på sväfvande uttal, föranlett af
pa-latalen gh.

2) sidhy, hvarpå jag ej vet någon god förklaring.

3) lånorden moysy och hely ha väl uttalats med il, så
väl ock epyfania.

4) vndy är märkligt, men knappast godtyckligt. I flere
skrifter med vokalbalans uppträder det med i för e. Det har
väl faktiskt uttalats med i^ (På grund af association med
offuij Obs, dock i/ui2.) Jfr. Kock, Ljudl. 257.

I grupp A 2:

5) synyne; y tyckes snarast beteckna y. Om
möjligheten att läsa ?V jfr. ofvan. Då väl association med obest. form.

6) Fyry- är ju äfven derutinnan oregelbundet, att det
bort hafva -e i stället för det «, hvarför y på vanligt sätt
substituerats. Detta i förekommer dock ofta äfven på andra
håll (Kock, Ljudl. 250).

I gruppen B 3:

7) syni, jfr. syne. Väl några specifika förhållanden, då
två oregelbundna former tätt tillsammans möta; hvilka, kan
jag dock ej säga. Satston på mine i syni mine?

8) spruti 2 ggr. Oförklarligt. (Obs. dock citat.)
Skulle också några af dessa ord visa sig vara verkliga

godtyckligheter, så hafva de väl dock ej regeln, som tyckes
ligga för öppen dag.

I. Typen y betecknar som ändelsevokal i S. T. tvenne
ljud dels Í! (slutet i\ uppkommet ur äldre l; dels y^
uppkommet ur ? genom vokalharmoni.

Öfriga resultat af undersökningen blifva:

II. /har i samma fall som öfriga ändelse vokaler varit långt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1892/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free