Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nekrolog över Theodor Wisén. Af Gustaf Cederschiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 Cederschiöld: Nekrolog.
eller metriskt afseende. Hans förnämsta arbete på detta område är
krestomatien Carmina Norræna- första delen, innehållande text,
kommentar och öfversikt af metra, utkom i Lund 1886, senare delen,
utgörande glossar, därsammastädes 1889. Tillsammans bilda de en
oumbärlig handbok för enhvar, som vill sätta sig in uti den gamla
konstpoesien från äldsta tid till c. år 1400. Öfver versslaget
Malå-háttr utgaf Wisén 1886 (i Arkiv III) en utförlig monografi, och åt
Heuslers afhandling om Ljóðaháttr egnade han ännu sistlidna höst
(i Arkiv VIII) en grundlig anmälan, hvarjämte han under åren 1886
-91 i de program, han såsom universitetets rektor tid efter annan
hade att offentliggöra, meddelade en längre serie Emendationer och
exegcser till norröna dikter (äfven i separatupplaga), hvilken torde
innehålla mycket af bestående värde.
Fästan ännu in i det sista verksam såsom vetenskaplig
skriftställare inom den norsk-isländska filologien, hade Wisén därjämte
under en lång tidsföljd hunnit ådagalägga en framstående duglighet
på andra områden. Hans praktiska förmåga hade tidigt
uppmärksammats och blifvit anlitad för många förtroendeuppdrag vid
universitetet och i Lunds samhälle; i all synnerhet vann den erkännande, då
han under åren 1885-91 beklädde rektoratet vid Lunds universitet.
Också var det utan tvifvel lika mycket den administrativa som den
vetenskapliga skickligheten, konungen ville belöna, då han år 1890
tilldelade Wisén nordstjärneordens kommendörskors.
Åligganden, som närmare sammanhängde med hans egentliga
fack, tillföllo Wisén, när han år 1878 intog den efter J. E. Rydqvist
lediga platsen i Svenska Akademien. Minnesteckningarna öfver
Rydqvist (inträdestalet) och C. J. Schlyter (1889) äro icke blott vackra
prof på akademisk vältalighet, de utgöra äfven värdefulla bidrag till
filologiens historia. Då Svenska Akademien 1889 utgaf en omarbetad
upplaga af sin Ordlista, hvari många eftergifter gjordes åt
fordringarna på ljudenligare stafsätt, hade Wisén varit en af denna upplagas
redaktörer och - bland annat i en såsom manuskript tryckt broschyr
- kämpat för bibehållande af åtskilliga traditionella skrifsätt, hvari
ändring blifvit föreslagen.
Af vida större betydelse för språkforskningen och för den
fosterländska odlingen i allmänhet var det initiativ, Wisén (år 1883) tog
till fortsättandet eller rättare återupptagandet af Svenska Akademiens
ordboksarbete, hvilket hvilat alltsedan 1870, då det s. k. A-häftet
utgafs 1). Under åren 1870 - 1883 hade Akademien åtnöjt sig med
att utgifva Ordlistan och "Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen
af Elias Fries" samt med att genom förslag å ämnen och pekuniärt
understöd framkalla några specialafhandlingar i svensk
språkforskning. Men då Wisén i maj 1883 skulle i Akademien afgifva förslag
på ämnen för nya afhandlingar, uttalade han den åsikt, att tillgäng-
*) Den närmast följande framställningen stöder sig hufvudsakligen på
sidd. 448-51 i andra delen af Gr. Ljunggrens "Svenska Akademiens historia
1786-1886".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
