Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan av «Södermannalagens språk I. Ljudlära af Robert Larsson». Af Axel Kock - Meddelande - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förkastade förslaget till ordets härledning är riktigt, ty omljudet i
ryn-þiuver låter sig nog förklara. "Kompositions^-vokalen i har
nämligen i kortstaviga substantiv bortfallit först efter den tid, då det yngre
i-omljudet börjat värka (jmf. Sievers i Beiträge XII, 487; Kock i
Beiträge XV, 265). Eynþiuver är således den ljudlagsenliga
utvecklingen av *ryni-þmfr, under det att runþiuver erhållit sitt u från det
enkla *run, för den händelse att icke möjligen en växlande
akcen-tuering *runiþiufr och *runi-þiufr vållade, att i endera formen i
ljudlagsenligt bortföll i runi- samtidigt med i i ack. sg. *stacti >
staþ etc., under det att den andra formen ljudlagsenligt bevarade i
till efter det yngre i-omljudets inträdande.
I överensstämmelse med Schlyter anser förf., att nom.-ändelsen
-er saknas i buþscap SML. s. 173 r. 12. Detta antagande är obefogat,
eftersom buþsJcap redan från mitten av 1300-talet uppvisats såsom
neutrum (Söderwall anför det såsom neutrum ur God. bur.). Man har
ej skäl att med förf. (s. 111) fatta skrivningen ghn i st. f. gn i
huglmaþer såsom godtycklig. Ännu i dag uttala vi ju dels hungnad,
dels hug-nad (med #-ljud + rø-ljud), det senare genom anslutning till
hug. Redan det fsv. hughnaþer har anslutits till hugher. När förf.
(s. 98) bland ord med d för väntat et, þ anför även guddome, har
han förbisett, att ctd i fsv. ljudlagsenligt övergår till dd (se Kock i
Tidskr. f. filologi N. E. VII, 309).
Såsom av titeln framgår, är det författarens avsikt att låta
ljudläran följas av en böjningslära, och jag hoppas, att han snart måtte
få tillfälle publicera även denna, då man, att dömma av hans
förstlings-arbete, har allt skäl att vänta sig en tillfredsställande och
grundlig behandling av ämnet.
Göteborg, december 1891.
Axel Kock.
Meddelande.
Från och med nästa band inträder docenten Gustaf Cederschiöld
i tidskriftens redaktion såsom representant för Lunds universitet i
stället för numera avlidne prof. Theodor Wisén.
Rättelse. Läs s. 26 r. l nfr. i texten: raisjan
Obs. rättelsen å s. 381 till s. 159.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
