Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härad (Erik Brate)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 Brate: Härad.
ligen synes ordet äga ett tredje avjudsstadium uti hasskaper
< *haiwa-. Isl. hjüskapr, fnorska hjün-skapr äro uppenbara
anslutningar till subst. isl. hjü ock fsv. huskaper en uppenbar
fålketymoloji äfter hus. Förekåmsten av väkslingen i detta
ord styrker i hög grad antagandet av en dylik väksling i
förevarande fall. Även ordet härad synes hava avjudsstadiet
haitva-, då det åtsjilliga gånger skrives haræþ i Västgötalagen
enligt K. H. Karlsson, Arkiv f. nord. fil. I, 386. Den
samstämmighet i första stavelsens vokalväksling, som de båda
bildningarna visa enligt åvan jorda antaganden, talar för, att
Schagerströms förklaring av hæ- i fsv. hæskaper ur *haiwi-,
Arkiv III, 138, är oriktig, enär icke denna grundfårm, men
väl *hnva- känn förklara hé-7 fsv. hæ- i isl. hérafy fsv. hærafi.
Ordets ursprungliga betydelse var sålunda ’hem, familj’.
Ordet var alltså lika ängnat till ortnamn som bo, bygd,
byggning, by med liknande betydelse. Ordets användning som
namn på ett område är en betydelseutveckling, vartill ock
motstycken finnas. Ordet bygd betyder ju vanligen ett
område, om ock icke skarpt begränsat, men i Svenska
riksarkivets pergamentsbref finnes Kærsbygd Kärrsby, Motala sn.,
Ögl. Ordet bo ingår i talrika ortnamn, men i Västgötalagen
är bo en indelning av landet. Betydelseutvecklingen i ordet
härad har alltså försiggått från betydelsen ’hem’ jenom
betydelsen ’hembygd’ till betydelsen av ’härad’, ’ett skarpt
begränsat administrativt område’.
Betydelseutvecklingen ’hembygd’ föreligger sannolikt uti
de många sockennamn, i vilka horafi ingår; den kristna
socknens område var väl åfta på förhand jivet jenom
naturförhållandena, ock denna naturliga begränsning hade då långt
fore kristendomen fått sitt uttryck i benämningen hærajb
’hembygd’. En undersökning på topografiska kårens kartor
visar, att alla de i slutet av denna uppsats anförda
uppländska socknarne, som hava äller haft namn på -härad,
med undantag av Lägga, ännu utjöra småbygder, tämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
