- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
135

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härad (Erik Brate)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brate: Härad. 135

sjilda från angränsande bygd jenom sjö äller skogsmark,
vilken senare i forna tider säkerligen ännu skarpare begränsat
bygden.

I viss mån belysande är ock den betydelseutveckling,
som det motsvarande fe. Tur ed = 1. familia undergått i nordiska
språk, där det enligt Fritzners ordbok övergått till isl. hirð f.
’Samlingen af dem som vare Kongens eller en anden tiginn
Mands hirðmennj.

Antalet av byars ock gårdars namn sammansatta med
’härad’ ökas sannolikt jenom några av de utav J. Nordlander,
Svenska fornminnesföreningens tidskrift VII, 164 f.
behandlade norrländska namnen på -rå. Nordlander föreslår själv
denna förklaring av en del namn på -rå, men utan att inlåta
sig på förklaringen av den omotsvarighet, som dock förefinnes
mellan sista vokalen i härad ock -rå. Med den här jivna
härledningen är omotsvarigheten lätt förklarad. Att första
stavelsen fallit bart, visar, att den var utan tonvikt, att
huvudtonvikten äller en sannolikt stark bitonvikt vilat på andra
stavelsen, vars ursprungligen långa á sålunda måste bliva nsv. å.
Förklaringen av -rå som ’härad’ är påtaglig i alla de namn,
vilka framför -rå hava en tydlig beteckning för innebyggarne,
alltså Arbrå Örboradh 1314, Nordingrå Nordhungaradh 1341,
Säbrå Sioboradh 1314, Vibyggerå Wibygioradh 1314. Jämför
härmed de uppländska sockennamnen Fundbohæradh 1314
Fundbo, Knutaboa sokn 1439 Knutby, Vigbohæredh 1343,
Vidhbohæradh 1368 Vidbo, Ringbohæredh 1314 Rimbo,
Skobo-herred 1308 Sko, Unungákæredh 1454 Ununge, Laggahæredh
Lägga, Sæboliæredh nu en del av Fasterna, Lohæradh 1438
Lohärad. Huru många av de övriga norrländska namnen
på -rå innehållit härad, känn icke avjöras.

Slutligen må uppmärksamheten fästas på ett par
egendomliga skrivningar av tvänne i uppsatsen anförda ortnamn.
Då jämte scarpeherade också scarpeørade Sv. dipl. III, 94, 92
förekåmmer, torde ø vara uttryck för en av skrivaren för-

ABKIV FÖR KORDISK FILOLOGI IX, NY FÖLJD V. J.Q

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1893/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free