Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Studier i fnord. gramm. 153
Även i hwadan (8, 7; 8, 11) kan & ha övergått till d i relativt
oakcentuerad ställning. På båda de anförda ställena saknar
hwadan (eller kan det sakna) fortis.
Att utvecklingen & > d inträtt även efter vokal med
semifortis, framgår av de anförda allestedes, sommestedes och
bekräftas av förfäders (1, 13). förfådhers (2, 20 etc.) beror
på, att ordet fakultativt kunde hava fortis på senare
kompositionsleden, eller av inflytande från det enkla ordet fådher.
Skrivningen niderlegia (6, 32), niderslagne (3, 26) kan
förklaras av att fortis låg på senare kompositionsleden.
Detsamma kan ha varit fallet i tilstodh (4, 34), förtijdhen (3, 11
etc.) och möjligen i öffuerdådh (3, 36), men inflytande från
de enkla stodh, tidh, dådh är naturligtvis även möjligt.
På-värkan från de enkla orden tijdh7 sedJier har väl snarast
föranlett bibehållandet av ^-ljudet i altijdh (3, 15 etc.) och
landzsedher (9, 4), eftersom dessa ord nu (fakultativt) få
akc. 1; dylika komposita bruka nämligen icke att i det äldre
språket låta fortis fakultativt hvila på senare
kompositionsleden (jmf. Kock: Svensk akcent II, 498).
Exempel på ord med dh: Gudh, godho,fridh} nöödh, godh,
fådher (3, 16), mödhosam, sedhan, forlidhm (med fortis på
penultima liksom ännu förliden) etc.
Undantag från regeln göra blott skadeligit (1, 15),
ska-deliga (6, 7), tijden (8, 24) och omvänt blomeradhe (7, 4).
Då man (i en icke särskilt granskad del av skriften) även
finner skada (11, 16; men skadha 11, 18), så angiver
skrivningen skadeligit^ skadeliga kanske uttalet. Man skulle
möjligen kunna tänka sig, att skada {skadeligit etc.) fått d
genom tysk påvärkan. I alla händelser äro undantagen så
få, att de på intet sätt minska regelns pålitlighet.
Korrektur-anmärkning. Att den nysv. akc. rA kom & B:s vägnar, C
å D:s vägnar" etc. brukats under medeltiden, visar vpa Barbara waghna
(SD.NS. I, 333) med a i penultima av waghna. — Om Undensakrc jmf.
numera ock Olrik: Sakses oldhist. 159.
Lund. Axel Kock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
