- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
152

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162 Kock: Stadier i fnord. granna.

Flera av mig i Sv. landsm. XII nr 7 s. 15 anförda
kom-^osita, som förlorat gh framför v (w) i första
kompositionsleden, kunna i så fall fattas i överensstämmelse med den här
diskuterade ljudlagen, såsom Sighvardus : Siv ar dus, daghvarper:’
damrper etc. D. v. s. att daghwárper övergick till
*dawwár-per, hvarefter w-ljudet förkortades: dawárper *).

VII. Till växlingen dh : d i 1600-talets svenska.

I Olaus Petri¾ Svenska krönika användes dh : d enligt
samma regel som gh:g. Intervokaliskt och slutljudande
& i den yngre fsv. har således övergått till d efter
vokal med semifortis och infortis, men kvarstår efter
vokal med fortis. S. 1—10 har regeln tillämpats med blott
få undantag.

Överensstämmande med regeln finner man t. ex.
bekymb-rade (3, 17), brukades (4, 15), dichtade (5, 19), pläghade
(5, 20 etc), blomerade (5, 21), kallade (5, 26 etc), passade
(5, 30), prijsade (6, 8 etc), kampade (6, 13), fåchtade (6,
13), kallades (9, 10 etc), Härede (9, 10), hundrade (7, 20
etc), hundrade taal (9, 7), tryhundrade (8, 1 etc), allestedes
(5, 4), sommestedes (9, 12 bis), ostadigheet (3, 25, med fortis
på första stavelsen), hundrad (9, 8). I hade (pret. av hafwa;
5, 16 etc. etc), sade (6, 1 etc), pron. hwad (1, 10 etc. etc),
prepos. med (1, 11 etc. etc2)) har ljudutvecklingen &>d
inträtt, emedan dessa ord ofta eller oftast saknade fortis i
satssammanhanget. Samma omständighet hade på ett något
äldre språkstadium framkallat förlusten av ljuden v och gh
i hafdhe, saghdhe samt ljudutvecklingen t > et i hwat > hwadK
(Däremot har prep. widh 3, 22 etc den akcentuerade formen).

*) Enligt Noreen i Pauls G-rundriss I, 489 "schwindet gh sporadisch
vor w(v)": da(gh)warjer, Ba(gh)walder\ han yttrar sig ej om anledningen
till detta sporadiska försvinnande.

2) met (4, 18) har, liksom neutr. pl. bewarat (1, 22), t genom den
dialektiska fsv. ljudutvecklingen •#:> -H relativt oakcentuerad ställning (Kock:
Sv. spr&khist. s. 14 ff.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free