Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 Beckman: 1700-talets svenska.
olikhetens art. (Graden torde for det mesta förbli tämligen
obestämd 1)).
Jag har genomgått allt vad jag kommit över av läroböcker i
främmande levande språk från 1600- ock 1700-talen. Jag har,
såsom antytts, funnit dem bättre, än jag vågat hoppas 2). Särskilt
ha några av utländska språkmästare författade grammatikor visat
sig värdefulla. De främlingar, som författade dem, voro fria från
en del av de inföddes fördomar rörande de svenska ljuden, ock
deras öron krävde utan tvivel långt större precision i uttalet av de
för svenskan främmande ljuden än även insiktsfulla svenskars.
Jag övergår till att meddela en förteckning över de i här
ifrågavarande syfte använda arbeten3), därvid jag meddelar notiser ur
författames biografi, då sådana stå mig till buds ock tyckas egnade
att klargöra författames språkliga milieu. Man måste nämligen
på varje steg av undersökningen hålla fast, att riksspråkets
ljudform var blott ofullständigt stadgad, ock att slutsatserna för
svenskan direkt gälla endast författarens dialekt.
a) Arbeten om Svenska språket:
Urban Hjärne har efterlemnat en handskrift utgörande svar
på av Spegel framställda rättstavningsfrågor. Den är troligen
skriven under 1700-talets första årtionde. Jfr. Lind i Samlaren
för 1882 s. 53.
Hjärne var född 1641 i Östersjöprovinserna. I hans
("Eusta-thii") "fädernesland" talades svenska, tyska, finska ock ryska.
H. ankom 1657 till Sverge. Student i Uppsala 1658. Vistades på
fleråriga utrikes resor omkring 1670. Assessor i Bergskollegium
sedan Præses i Collegium medicum 4). Om hans framstående
egenskaper som ljudfysiolog har jag redan talat. Då Hjärne var äldre
än både Aurivillius ock Lagerlöf, böra hans uppgifter närmast
sammanhållas med uppgifterna om 1600-talets språk.
Johan Jakob Pfeif, De habitu et instauratione sermonis
sve-cani. Stockholm 1713. — Pfeif var född i Åbo 1686. Kanslist i
Stockholm från 1706, kopist fr. 1708 fi). —
*) Att här vinna exaktare resultat än mitt material möjliggjort skulle
varit önskligt bland annat därför, att man därigenom skulle ratt ett mått
på den just i våra dagar pågående språkutvecklingens hastighet.
2) Det kan förtjäna anmärkas, att författarne till dessa arbeten gjort
till sin uppgift icke blott att giva svenskarne en handledning i tyska (resp.
franska etc.) utan även att giva tyskar (fransmän o. s. v.) en, som de trodde,
lämplig handledning i svenska. Ett fullständigt genomarbetande av denna
literatur skulle därför möjligen även på andra områden än ljudläran kunna
vara lönande.
8) För fullständigare bibliografi hänvisas till: L. Hammarsköld,
Schole-och Undervisningsböcker. Stockholm 1817.
4) Nordisk Familjebok ock Biografiskt Lexikon. (Till dessa källor
hänvisas i det följande icke särskilt).
») Svenska adelns ättartaflor III, 172.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
