Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: 1700-talets svenska.
161
En kritik av föregående är: C. Iserhiéltn, Observationes in
linguam Suecanam. [Stockholm utan år, men före 1716 *)]. I. var
född i Stockholm 1681. Fadren innehade från samma år Lofön
som prebende, ock torde I. där ha tillbragt sina barnaår 3).
Jesper Svedberg, Schibboleth. Skara 1716. Utan större värde
för ljudläran. Bäst kapitlet om akcent, men det gäller
huvudsakligen satsakcenten. S. var född nära Falun år 1653. Hans
Gram-matica 1722 är av föga betydelse för min uppgift.
Urban Bjarne, Orthographia Svecana. (Tryckt kort efter
föregående). Om författaren jämför ovan! Är näst Hofs arbeten att
betrakta som huvudvärket.
Harald TJllenius, kyrkoherde i Timmelhed, har efterlemnat en
samling anteckningsböcker under titeln "Rötemonadz lediga
stunder" o. s. v. i samma stil, innehållande enligt Hof "en hop artiga
philologiska saker*. Det mesta av dessa "artiga saker" är dock av
lexikalisk art, ock kanske oftare anteckningar ur böcker än egen
iakttagelse. Anteckningarna härröra från 1730 ock finnas på
stiftsbiblioteket i Skara. U. var född i Böne, Elfsborgs län, 1669 3).
And. Heldmann, Versuch einer Schwedischen Grammatica.
Upsala 1738. Är väl 1700-talets fullständigaste svenska grammatik
ock värdefull särskilt för ljudläran genom sina jämförelser med
tyskan. — Om författaren upplysa biografiska arbeten 4) blott, att
han var tysk. — Hans språk tyckes vara sydtyskt (ii, ö = i, e) ock
"därpå tyda väl hans ord i företalet till Grammatica Germanica, att
hans färd hit hade utgjort "einen Weg von mehr als Zwey
hun-dert Meylen", vilket om det toges fogelvägen till ock med skulle
föra oss bortom Tysklands sydgräns. H. var språklärare i Upsala
ock tyckes ha haft sitt huvudsakliga umgänge inom Stockholms
nation. Hans svenska har också flere specifikt uppländska drag.
Joh. Ihre, Utkast till föreläsningar öfwer Swenska språket.
Stockholm ock Upsala 1751 (1 uppl. 1745). Ihre var född i Lund 1707.
Abraham Sàhlstedfs många arbeten äro ej av den betydelse
för min uppgift som i andra avseenden. Följande ha av mig
använts :
Försök till en swensk grammatika. Stockholm 1747;
Schwedische Grammatika. Stockholm 1760;
Swensk Grammatika. Upsala 1769;
Swensk ordbok. Stockholm 1773.
S. var född 1716. Fadren vid denna tid adjunkt i Jakobs ock
Johannes’ församl. i Stockholm samt fáltprest vid den i Roslagen
sammandragna armén.
l) Den citeras flere gånger i Svedbergs Schibboleth.
a) Svenska adelns ättartaflor II, 375.
*) Warholm, Skara Stifts herdaminne. — Någon fullständig
genomforskning av det mångahanda, som innehålles i Ullenii handskrift, har jag ej
medhunnit.
4) Adelung, Gelehrtenlexicon b. II, Leipzig 1787.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
