Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: 1700-talets svenska.
175
gått rätt långt, då den redan resulterat i ett sammanfall av y ock
[ut], vilket redan före flof iakttagits av Ullenius 1730. R. S.
206 ff.; Dial. 32 1).
Anmärkning. Aurivillii yttrande om dialekternas w-ljud lyder:
"secundum quarundam provinciarum dialectura sæpissime sono
quo-dam medio inter u et o, vel quasi o illud, intermedium sonum
habens, effertur". Allt efter som A. antages ha med sitt o syftat
på [6] (det vanligasto ljudvärdet) eller [to] (bokstavsnamnet), så få
vi här olika värden på vårt obekanta x. Antingen få vi igen
Hofs serie (tu)—x—[6], som ger x = [u], eller ock Bunths [iuj—
x—[cd], som ger x = europ. [u]. Båda ljuden måste ha funnits i
dialekter, ock båda antagandena äro alltså möjliga, men det
först-nämda synes sannolikare i betraktaude av tillägget om "o illud,
intermedium sonum habens", som för tanken på de ytterst vanliga
växelformerna med [6—Ü] för äldre tf—u i dialekterna^icke minsfc
vgm.2).
Y-ljudets egendomlighet antydes först av C. de la Jonchère i
hans anonyma: Afhandling om franska språkets uttal (1800)3).
Ehuru han intet säger om arten av olikheten mellan fr. u ock sv.
y, kan han dock ej syfta på annat än den "utrundning" som
utmärker nsv. y (eller rättare dess akustiska resultat). Ett yttrande
av Heldmann om tyskt ii tyckes peka åt motsatt håll, men detta
förklaras genom hans sydtyska börd (i Sydtyskland ii — i).
A föranleder ingen anmärkning.
Ä i ändelser se under e.
Ö. Om Heldmanns ö gäller vad som sagts om hans y.
Ett försök att i ett system sammanfoga de äldre
grammati-kornas vokalserier torde ha något intresse åtminstone för
foneti-kens historia.
Schemat får följande utseende:
1) i tu 11) — 10) co 9)
2)e - 8)
3) ä u 12) å 7)
4) a — 6)
5) r>
Stegen 1—5 äro uppställda efter Hof, 5-9 efter Hjärne,
9—11 efter Bunth ock raden 11—12—6 efter Hof. De tomma
*) U för y förekom till ock med i skoluttalet av grekiska Dial. 32. -—
Weste har en karaktäristik av sv. u som passar bra på [w]f men hans
bestämning av skilnaden mellan de sv. w-ljuden passar ej för nysvenskan.
Den medger knappast större skilnad mellan ljuden än mellan "trångt" ock
"vittn ljud med samma bildningsläge. Jfr. föreg. not.
2) "Man har sig bekant, att han [A.] företagit resor i Götaland
sär-skildt Västergötland och Småland". Lyttkens-Wulff, Akcentlära s. 50.
*) Uppgiften återfinnes i senare namngivna arbeten av samme förf.
Hjärnes uttryck "mörkt" y om fr. ock höll. u vågar jag ej urgera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
