Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
882 Wadstein: Anmälan.
Orden administra-tor ock -tor angivas endast säsom mask.; likaväl
som t. ex. advokat, abolitionist kunna dessa även användas om
kvinliga personer, varför ett "ig." borde ha tillagts. — För
ablak-tering ock a/betalning ansattes "r. 1. f"; för àbbreviering
däremot "r. (1. f.)"; varför denna olikhet? — För ackord angives "n.
o. r. (1. m.)w; här hade bort framhållas, att ordet numera endast
förekommer s&som neutr. (Sv. Akademiens, Lundelis ock Wenströms
o. Jeurlings ordlistor samt Dalins ock Sundéns ordböcker ansätta
endast detta senare genus). — Orden absint, aero-lit, -meter, -stat,
afanit ansättas som "r. (1. m.)". Däremot t. ex. accis "r. 1. m.",
abso-luthet, adlighet, af betalning, afbidan s&som "r. 1. f." Enligt min
uppfattning användas dock de förstnämda orden oftare än de senare
med annat än realt genus ock detta sammanhänger väl med, att
de förra beteckna konkreta, de senare abstrakta (jfr Tegnér, Om
genus i svenskan s. 92, 237). Genusbeteckningen borde alltså
ha varit för de förra "r. 1. m.", för de senare resp. "r. (1. m.)" ock
"r. (1. f.)*.
Med hänsyn till 4) redogörelserna för ordens böjning har
jag endast anmärkt, att accessoar, så vitt jag vet, numera endast
förekommer i pluralis, samt att plur. adelsmänner bort framhållas
såsom icke längre bruklig *).
Beträffande 5) äldre former har jag endast anmärkt att i
ordb. saknas: abdijsa, som förekommer i Comenii Upläste gyllene
tungomåls dör, utg. av Schroderus, Sthlm 1641, samt affbett
"de-pastus" Lex. Linc. ock Ind. suec. sec. Holm. 1642. Under adlig
uppgives, att denna form (f. äldre adelig) träffas "i ordböcker
tidigast hos Nyström (1794)"; den finnes emellertid redan i
Mander-derströras Rimlexicon (1779), ett arbete, som — inom parentes
sagt — saknas i ordb:s källförteckning. Följande äldre former
finner man endast meddelade i språkproven, icke i särskild
avdelning för dylika former (jfr schemat s. 377 i det föregående): atton
(f. åttan), aff-bidhia, -bidin, -bidieligh (f. -bed-)a).
Vid redogörelsen i ordb. för 6) ordens härkomst har man
förfarit med prisvärd försiktighet; syftet är "att meddela endast de
jämförelsevis säkra resultaten af forskningen*. Beträffande
låneorden åtnöjer sig ordb. i de flesta fall med att endast angiva, vad
det är för ord i de resp. källspråken, som ligga till grund för
*) Beträffande uppgifter om böjning må också påpekas, att det stundom
vore behövligt att i ordb. även angåves vissa passivformer, nämligen
sådana pres. sing.-former, som icke fås på vanligt sätt (genom utbyte av
akt.-änd. -r mot -s etc). I häftet 2 av ordb. saknas nu emellertid uppgift om
sådana alternativa passiv-former som af-binds, -böjs, -föres, -höres till (de
i ordb. angivna) akt. formerna af-binder, -böjer, -för, -hör.
2) Vid läsningen av häftet 2 har jag antecknat, att i detsamma följande
varianter saknas i avdelningarna för äldre former ock endast påträffas i
språkproven: af(f)-betna (f. -bit-), -blefwen (f. -blif-), -bläst(e) (f. -blåst-),
-brwtes (f. -bröt-), -bräckta (f. -ka), -burghit, -borghet (f. bärgat), -flagen
(f. -flådd), -gnagade (f. -gnagde), -greto (f. -gräto). -höflat (f. -hyflat), -Mit
(f. -höll), åffhuggit (f. af-).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
