Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 Kock: Z7-omlj. i fnorskan.
2) i semifor tis-stavelse: sunnu dog um 139, 23, meðal
do-gum 140, 10 — spasogur 152, 17 — handuopium 135, 6
— mala uoxtum 136, 23 (v. 1. malavæxti).
3) onnur 138, 26; 139, 1; 139, 2; 139, 7.
I ofundar laust 134, 18 hava vi exempel på rø-omljud
(se s. 141 f.); och så kan ock förhållandet vara med kofuuð
tiund 136, 19.
Dessutom möter omljud i olmoso 142, 8 etc. (4 ggr),
olmoso gerà 129, 35; 142, 7 — ollum J53, 3.
Då de granskade delarna av Cod. AM. 60 kv. hava
sunnu dogum, metfal dogum men dagum (4 ggr); obs.
särskilt sammanställningen 139, 23 a sunnu dogum oc allum
acfrum dagum
spasogur men sagu (Farmanna logh 284, 12)
anfongum men fangum (136, 27)
och dessutom handuomum, mala uoxtum, afgongu,
så är det tydligt, att omljudet ljudlagsenligt inträdde i
semi-fortis-stavelser. Jmf. härmed förhållandet i En tale med [-for-tolum}-] {+for-
tolum}+} villu fortolum men talu — piodgotu men gatur.
Frånvaron av omljud i sådana komposita som t. ex.
for-staðu i Cod. 60 beror naturligtvis i de flästa fall på
anslutning till de enkla orden (stafta’: statfu *)).
Den konstanta skrivningen monnum, morkum etc. men
däremot varu, tons uaku, fastu, facfur, fangum, bandum visar,
att i hskr:s dialekt föregående m, men icke andra labiala
konsonanter2), tillsamman med följande kvarstående u har
1) För övrigt är det även möjligt, att vissa egentliga komposita hävt
fortis på senare kompositionsleden (se Kock: Sv. akcent II, 328 ff. om dylik
akcentuering i fsv.). Ovisst är, om t. ex. ions uaku sammanvuxit till ett
ord, eller om dess beståndsdelar ännu utgjorde två ord med två
fortisakcen-ter (jmf. beträffande dessa förhållanden Kock i Sv. landsm. XIII nr 11 s.
12 ff.). I förra fallet har -uaku a från det enkla uaka : uaku. I senare
fallet har ions uaku ljudlagsenligt a.
2) Då i det granskade partiet ej linnes något exempel sådant som
sua-rum eller morum, kan man ej veta, om w hävt samma värkan som m; att
V ej hade denna värkan, blir troligt av uaru) tons uaku.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
