Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 Kock: C7-omlj. i fnorskan.
väg (i t. ex. arnu). Redan i Sv. landsm. XII nr 7 s. 23 f.
har jag något berört denna fråga.
W. gör sig vid detta resonnemang skyldig till ett
underligt felslut.
Han menar, att man en gång inom hela det fno.
språkområdet hävt så väl ack. prnu som ack. biornu; senare hade på
analogisk väg i vissa trakter (t. ex. den trakt som 01. helges
mindre saga representerar) prnu utbytts mot arnu, liksom
biornu utbyttes mot biarnu.
Härvid förbiser han, att man ej med hjälp av en [med
hans uppfattning] obegriplig form (biarnu) kan förklara en
annan [med hans uppfattning] lika obegriplig form (arnu).
W. har lika litet förklarat biarnu som arnu, och att säga
att arnu är lika begripligt som biarnu, är därför blott ett
annat uttryck för, att arnu är lika obegripligt som biarnu.
• I själva värket är saken mycket enkel. Jag hänvisar
till mina anmärkningar härom i Beiträge XX, 134. Fno.
ack. arnu är den gamla formen och har ej uppstått av äldre
prnu. I fno. hade ljudet p i om och o-ljudet i biörn
sammanfallit eller åtminstone blivit hvarandra mycket lika. I
analogi med om : gen. sg. arnar : ack. pl. arnu ombildade
man därför biörn : gen. sg. biarnar : ack. pl. *biomu så, att
*biornu utbyttes n^ot biarnu. Detta är så mycket naturligare,
som man i isl. hade 28 appellativer av typen om men blott
6 appellativer av typen biörn.
Beträffande förklaringen av brytningsdiftongen ia i
sådana ord som fno. fiatur hänvisar jag till min anf. uppsats i
Beiträge *) s. 136 ff.
An en gång må några ord yttras om omljudet i
semi-fortis-stavelser, eftersom W. alltjämt i Uml. fasthåller bin
hypotes, att i dylik stavelse omljudet, så väl i- som w-omljudet,
skulle ljudlagsenligt icke inträda.
’) W:s försök i Uml. s. 23 med noten att förklara liknande former
äro, enligt min uppfattning, alldeles oantagliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
