Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Fnord. språkforskning. 265
Då en handelsfirma bildas, är det vanligt, att den mera
betydande kompanjonens namn sättes först i firmanamnet. Icke
desto mindre uttalas allmänt kända firmanamn — således
firmanamn som för en viss trakt övergått till värkligt stående fraser
— på så sätt, att det senare namnet får fortis, det förra infortis
(eller blir åtminstone relativt oakcentuerat), t. ex. Barkman &
Berg, Öltn <è WMting. På samma sätt uttalas Norstedt & s&ner,
fastän naturligtvis tillägget "& söner" måste betraktas såsom det
mindre viktiga i firmanamnet. — (I detta sammanhang erinrar jag
om att efternamn, uppkomna genom förening av två släktnamn,
vanligen hava fortis på det senare, t. ex. Trolle-Bonde,
Trolle-Wachtmeister, Hyltén-Cavallius, Bager-Sjögren (omvänt däremot
Beck-Friis). Det senare familjenamnet är emellertid i dylika fall
ofta eller oftast huvudnamnet).
Man talar vidare i riksspråket oftast om säft-öch-vátten,
l%ngön-Öch-mjöflk, fastän i dessa maträtter saften och lingonen fa
anses vara huvudsaken. — Vid hälsningarna god dág, god nått
etc. får det senare ordet fortis, det förra infortis, och ändå är
adjektivet god (i motsats till dålig, olycklig etc.) här det viktiga
ordet. Akcentueringen god dág etc. torde hava framkallats dels
av tendensen att akcentuera frasens sista ord, dels därav, att man
stundom fattade dag i god dag såsom stående i motsats till natt i
god natt etc.
När adjektiven stora, lilla eller gamla, nya ställas före namn,
för att skilja för övrigt lika benämnda orter, få dessa adjektiver
ofta (men icke alltid) levissimus. Man akcentuerar så t. ex. Störa
Má2rkie, Lilla Má2rkie, Östra Torp, (i södra Skåne), Västrä
Bo2-darna (i Västergötland, ehuru ett Östra Bodarna finnes),
Gamme-lö’s (jämte Gáhnmelös) "Gamla Lödöse" (däremot i bygdemålet i
nordvästra Skåne Ö’2stra-Kàrup, Vä’2stra-Kàrup; det förra i
syd-Halland, det senare straxt i närheten i nordvästra Skåne). Till
akcentueringen Stora Má2rkie etc. kan, utom tendensen att akcen- \
tuera frasens sista ord, även i vissa fall närheten av andra ortnamn,
börjande med Stora, hava bidragit. Då man t. ex. har i trakten
Stora Beddivge (och Lilla Beddinge), så kan man i motsats härtill
hava akcentuerat Störa Má2rkie (ej Sto2ra-Màrkie). Det är dessa
två faktorer, tendensen att akcentuera frasens sista ord och strävan
att framhålla den sammansättningsled, hvarigenom ordet
företrädesvis skiljes från andra ortnamn’), som framkallat den i
ortnamn vanliga akcentueringen Karlshamn (i motsats till
Karls-kró2na), Mariestád (i motsats till Mariefred) etc. Akcentueringen
Filipstad (d. v. s. Filips-stad), hvilken förekommer jämte Filipstád
beror åter på framhållandet av sammansättningens första led i
motsats till Karlstad, Brahestad etc. För övrigt kan akcentueringen
*) Lyttkens och Wulff ha i Aksentlära s. 87 framhållit uttalet Vingä
Fyr i motsats till Vinga Sand m. fl.
AKKIV VÖB XOftDIBK TILOLOOI XII, HT FÖLJD V ni.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
