Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det nyfunna fragmentet af Södermannalagen (Robert Larsson) - - II. Konsonanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
R. Larsson: Fragm. af Söderm.-lagen. 63
liksom i Fr. I grupp 4) har A alltid kvar r. I grupp 5) är
firi utan r såsom i Fr. (ordet har kanske ej haft något r), men
af ’efter* förekommer eptir 7 ggr, eptir 2 ggr och epti 1 gg, af
’öfver* iwer 1 gg, iwev 4 ggr, hvarjärate v i Fr. motsvaras af vr
i A. Af denna lilla jämförelse framgår, att Fn vida oftare
bortkastar r än motsvarande del af A. Af de 4 ord i Fr., som
bibehålla r stå /celler, Fæller och Tiuprar i satssammanhanget före
vokal j hælder står i slutet af en sats.
Gen. pl. perre Lie blir egendomlig och oregelbunden. Jfr Kock,
Fsv. ljudl. s. 319 med not, där han anför g. pl. pere från hds. B.
Formen i fråga heter annars i Fr. pera, perœ 3 ggr.
I [w]œgh lepis 3.i3 är ej wœgh att fatta som en nom. med
bortkastadt r. Förkortningstecknet kan lätt vara uteglömdt.
För-öfrigt behöfver man ej antaga något skriffel, om man här har att
göra med verbet wœghlepa. Meningen blefve då: hwapan pen (se.
aka) toœghlepis.
t. I siæto, dat. 1. ack. sg. fem. 2.5 är t förenkladt, jfr
No-reen, Gesch. § 167 a). — Dessutom är att framhålla skrifningen
med t i tiuper och dithörande ord gentemot piuper etc. i A. Jfr
♦ Maurer, Bruchstück s. 432 och SML. ljudl. s. 107—108. — I
hwa[r] 4.4 saknas t, såvida ej i den bortskurna kanten rt funnits
sammanträngdt. Emellertid kan bortovaron af t förklaras af det
följande p. — I gild 3.8 (A gilt) har man ett tf-löst neutrum. — th
möter i eth 3 ggr (A et). Jfr SML. ljudl. s. 132 och där anförd
litteratur. Formen et möter ej.
to förekommer i samma ställningar som i A, t. ex. wald,
giwin, htcar, swa etc., jfr SML. ljudl. s. 133. Undantagsvis
användes u för w i Sua 4.i och ryuir 1.9.
Fr. använder något oftare förkortningar än motsvarande del
af A. Vid en liten jämförelse har jag funnit, att Fr. ej så ofla
förkortar -um som A, och att 10 ggr skrifves sum i Fr., som blott
1 gång har sum, mot sum i A, liksom föröfrigt åtminstone 8 ggr
-um råkas i Fr. mot -wm i A. Likaledes visar A omkring 11 ggr
förkortning af -er, där Fr. har ordet utskrifvet.x Å andra sidan
har Fr. åtminstone 12 ggr förkortningstecken för e framför r,
såsom i t. ex. biter, där A har ordet utskrifvet. Någon
förkortning af både e och r i slutet af ett ord förekommer ej i Fr.; i fall
af förkortning skrifves här i Fr. alltid såsom i det nyssnämnda
biter. Inuti ordet möter en gång förkortningen awevkat 2.4. Fr.
har 10 ggr mep, A har ordet alltid utskrifvet. Föröfrigt
förekommer förkortningstecken för nasal omkring 12 ggr i Fr., där A har
nasalen utskrifven. En gång råkas förkortningen hanwivke 2.io och
1 gg gicelde 2.18.
Skulle jag söka sammanfatta de olikheter, som mest falla i
ögonen vid en jämförelse mellan Fr. och A, skulle dessa kunna
ordnas på följande sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
