Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etymologiska bidrag (Elof Hellquist) - - 2. Sv. nötväcka och på likartadt sätt bildade djurnamn. (Isl. aurriði)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
densamma. Såsom stöd för denna tolkning erinras särskildt om
de sv. synonymerna stenöring (sålunda egentligen en
^auto-logisk bildning) och stenbit (se Lilljeborg Sv. Fiskar II. 568).
— Af dw-stammar erinrar jag mig från öfriga germ. språk
utom det nämnda fht. blint-slihha blott den västgermanska
benämningen för näktergal: fsax. nahtigala, ags. nihtegale, fht.
nahtigala eg. ’nattsångerska’, motsvarande fsv. nœitergala, jfr
Tamm Fonet. kännet. s. 35 f: gah(n) ’sjunga’)[1]. Det fht.
ordet öfversättes äfven med ’nattuggla’ och ’nattskärra’. — Att
sålunda i de nordiska språken maskulina deverbativa nomina
agentis haft svårt att hålla sig vid lif, utan vanligen ersatts
af 8. k. fø-stammar, beror med all sannolikhet därpå, att de
från äldre tid nedärfda femininerna på -a till formen
samman-föllo med motsvarande infinitiver, en omständighet, som
bidragit dels till att bättre vidmakthålla de förefintliga
bildningarna af den sistnämnda arten, dels till att skapa nya
sådana direkt af infinitiverna, dock i fråga om genus med
anslutning till de gamla on-stammarna.
Om liknande och äfvenledes enkla deverbativa djurnamn
i de nordiska språken se för öfrigt förf. Ark. VII. 52 ff.,
till hvilken framställning denna lilla exkurs torde få tjäna
som tillägg.
Hvad de osammansatta beträffar, finnes — i motsats
till hvad fallet är med de sammansatta — i nordiska språk
nedärfd en och annan maskulin rø-stam, t. ex. isl. krabbe
m., ags. crabba m. möjligen : Igt. krabben ’kratsa’ (jfr no.
krabbe ’liten krypande tingest’, no. krabba ’träd med
krypande grenar’, sv. diall. krabba ’kratta’; härom utförligare i
annat sammanhang), isl. spóe ’spof’ : germ. v. *spöwan
(No-reen NTfF, NR IV. 37); jfr fht. brêmo ’broms’, fndl. sprinco
1. springo (Holthausen PBB X. 578) ’gräshoppa’ osv. Denna
bildningsprincip är numera utdöd i de nordiska språken. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
