Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etymologiska bidrag (Elof Hellquist) - - 2. Sv. nötväcka och på likartadt sätt bildade djurnamn. (Isl. aurriði)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I förbigående erinras äfven om sådana bildningar som
gärdessmyg} komknarr, hvilka möjligen återgå på former
likartade med de ofvan behandlade; jfr sv. spof: isl. spóe. — Af
dessa feminina bildningar motsvaras fsv. grœshoppa af den
mask. w-stammen ags. gœrshoppa, hvilket ord sålunda kanske
rent af tillhört det germanska urspråket. Motsvarande
bildningar i de forngermanska språken äro likaledes i allmänhet
maskulina w-stammar: ags. hrædbtta ’a beetle’, fht.
horno-bèro ’Horniss’, blintslihho ’ormslå’, yngre -slihha (: slihhafi),
ags. gœr(s)stapa1 fht. h§wi-(howi-)staffo ’gräshoppa’ (: st apan),
fht. h?wi-scrêcko ’gräshoppa’ (: scrêckoti), fht. witu-hopfo, -hoffo
eg. ’Holzhíipfer’, motsvarande nht. Wiedehopf ’härfogel’ (jfr
Wilmanns Deutsche Gramm. II. 19£) osv. En gammal i
de nordiska språken kvarlefvande bildning af denna typ är isl.
aurridi ’Salmo trutta, grålax, laxöring’, motsvarande fsv. örrith,
sv. dial. öred (Lilljeborg Sv. Fiskar II. 568), da. ørred, jfr sv.
öring, som väl är en ombildning af detta ord, och sv. diall.
örlax. Ordet är, såsom Jessen Etym. Ordb. med tvekan gissar,
bildadt af isl. aurr m. ’sand, grus’, no. aur; sv. ör
’sand-grund’. Senare sammansättningsleden dokumenterar sig såsom
mycket gammal genom att uppvisa det svaga rotstadiet af
v. rtåa i en detta verb tillkommande äldre betydelse, se
No-reen Ark. VI. 312[1]; om dylika w-stamsbildningar se förf.
Ark. VII. 53 ff. o. där citerad litteratur. Anledningen till
namnet är utan tvifvel den, att laxöringen liksom alla andra
laxar under lektiden uppsöker sådana ställen, där strömmen
är mindre stark och bottnen består af grus och småsten, s. k.
ör, där han bildar en grop genom att borra ned nosen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
