Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle (T. E. Karsten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förekommer veterligen icke; en möjlighet är däremot, att
ill-fun-der vore ett bahuvrihi, betydande eg. ’en som har onda anslag’
(jfr msv. fund ’påfund, påhitt, anslag’). Mycket sökt och vågadt
synes det mig att med rec. förklara nno. burg och nsv. borger
(s. 20) såsom ombildningar af fno. birgr efter prat. pl., medan
samtidigt nno. berg och nsv. (tal-)ferø’ (s. 86) vore omformade af
detta adj. efter präsens. Det förvånar mig, att F. icke i nsv. (tal-)
barg (= tal-forø) velat finna en tredje ombildningsform af samma
adj., då han ju i princip äfven förnekar tillvaron af nybildningar
på prat. sg. — Hvarför skulle nno. adjektiven slunJe, glis och gris
(s. 21, 22) böra fattas som förkortningar af resp. slunken, gli sen,
grisen? För ett urspr. adj. slunk tala dock substantiveringarna
nno. slunk m. ’tung, slap Figur, dorsk Person’, slunka f. ’dorsk,
ligegyldig Kvinde’ (: adj. slunk = det aflj. nsv. slinka f. : adj. slink
= nsv. snärta f.: adj. snärt — isl. nauma f. ’a woman’ : adj. naumr,
se min afh. s. 36 f.). Adj. glis- finner stöd i nsv. gles samt i
nno. substantiveringen glisa f., medan ett adj. gris ligger till grund
för nno. subst. grisa f. ’liden Sprække hvorigjennem Lys falder
ind’ och sv. v. grisa Være grisen. Angående *bitr (s. 22) längre
fram i annat sammanhang. — Nsv. trut (s. 23) kan vara en ung
nydialektisk bildning eller ock fortsättning af ett fsv. *pruter,
hvilket i fno. blott uppträder som senare sammansättningsled och
i denna ställning antagit svag flexion :-prota\ jfr betr. öfvergången
af urspr. o-adjektiv till n-deklination Brugmanll Grundriss II 332
f., Noreen Aisl. 6r.a § 363. Något, som afgjordt skulle tala mot
min uppfattning af ofvan berörda adjektiv — liksom äfven af nsv.
stumm (s. 21), hvilket rec. lämnar oantastadt — såsom nybildade,
finnes icke; tvärtom anser jag detta förklaringssätt fortfarande
som det sannolikaste.
Lifskraftigare än sistberörda nydaningsprincip, hvilken måste
betecknas som i det närmaste utdöd, är en annan, som alstrar
adjektiv med stark rotvokalism förmedels anslutning till
verbalformerna i prat. sg. och som särskildt i yngre, såväl öst- som
väst-nordiska, språkperioder uppvisar en rätt betydande produktivitet.
Detta formationssätt, som i ieur. tid var fer ø-adjoktivens
vidkommande det förhärskande, har å germ. botten for öfrigt gjort
sig gällande vid nybildning — ehuru i jämförelsevis ringa
utsträckning — äfven inom en annan klass af o-stammar, näml. mask.
verbalabstrakta, hvarom se v. Bahder: Verbalabstr. s. 44. Också
denna kategori af nybildningar söker F. bortförklara. Min samling
af sådana upptager inalles 28 adjektiv, ett antal, som helt visst
kan ökas: jfr t. ex. nsv. dial. sprant ’ytterst liflig, rädd, skygg,
om hästar’ till st. v. nsv. dial. sprinta sprant ’springa hoppande,
skutta’ (Bz) samt nsv. sank till nsv. (dial.) prat. sg. sank af sjunka.
Mot endast tio bland dem har rec. haft att göra invändningar och
äfven med dessa är det påtagligen "ilde bevendt". Adjektiv, för
hvilka kriterier på förnordiskt ursprung saknas, kunna, i fall jäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
