Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle (T. E. Karsten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
problematiskt; ordet grundar sig blott på adv. fikjum (dat. pl.)
’særdeles, overmaade’ och är således i ingen händelse o-stam. Dess
etymon okändt (se Tamm Et. Sv. O. u. fika), —fimr är e-stam:
Liden Språkvet. Sällsk:s i Upsala förh. 1894 sid. 62 återför ordet
på. urg. *fimi <: *femi- *=» fir. eim em ’quick, active’ <: *pemi-, —
fjálgr, ingående i fflód-fjcttgr — glóS-heitr och i o-fjálgr ’kall’,
betyder ’het, varm’ liksom ännu i nyno. (fjdg), se Bugge Norrœn
Fornkv. s. 199, Falk Arkiv IV 356. Ordet kan således icke
-ss. Kluge (Nora. Stammb. § 174), oriktigt utgående från en bet.
Verborgen’, antagit — höra till got. filhan Verbergen’. Enligt
min mening föreligger här en derivation med ieur. go-suffix från
ieur. rt. pel- i fksl. paliti ’brennen, verbrennen’, polett poljg,
’brennen, uri’, planati (*polng,ti) s$ ^iåammen3 }plamgplamgk% ’flamme’;
fjálgr således = urg. *feU%á- och hör såsom sådant icke hit. —
flatr är en gammal tt-stam, att döma af nord. och utomnord.
substantiveringar af detta adj.: se Hellquist Arkiv VII 7. 8. — En
w-stam är likaledes fljótr, hvilket man är berättigad sluta af dalm.
fly flyt* ft10» flyt*"’ se Noreen Sv. Ldsm. IV. 2 sid. 48 not 5. —
Adj. flór är fullkomligt oklart till sitt etymon; i fråga om
stamformationen föreligger äfven här — synes det — en M-stam: jfr
näml. det i-omljudda nyno. flø ’lunken, lidt varm’ {fiøna ’blive
lunken, varmes’ och fløa ’opvarme’ =» fno. flóna resp. flóa).
"Af «ammenhørige adjektiver er ofte kun det ene omtalt,
saaledes lutr men ikke Ijotr, kreppr og kroppr men ikke krappr
(= fht. chrampf)." Vidkommande Ijótr far jag hänvisa rec. till
Noreen Aisl. Gr.a § 353 anm. I, hvarest adj. i betraktande af fsv.
lýter med rätta uppfattas som w-stara. Att krappr icke saknas,
kan rec. öfvertyga sig om medels en blick på sid. 51 (art. urg.
*krampa-). Förevitelsen i denna punkt bevisar, att rec. icke
genomgått mitt arb. med den noggrannhet hans långa anmälan i
för-« sta hand synes förutsätta. Och i denna tro styrkes jag yttermera
genom rec:s med anledning af *6a¾g*a- (s. 109) gjorda
"strøbe-merkning", däri han ser sig föranlåten till en korrigering, som
redan förefinnes i mina "Rättelser" s. VIII.
Jag öfvergår till F:s "desiderata" bland mina io-stammar:
-yndr är uppvisad t blott i jafn-yndr, för hvilket Fr.2 antager bet.
’upartisk* (med?). Är denna betydelse riktig, finner jag F:s
tolkning af ordet i semasiologiskt afseende föga tilltalande, då han
näml. förbinder detsamma med st. v. vinda Vinde, sno, flette,
dreie, svinge’. För egen del föreslår jag att fatta ordet som
verbal-adj. på -þia- till ieur. rt. uen- i find, van- ’gern haben, begehren,
hold sein, mittheilen, geben’, fs. fht. wini, ags. wine, isl. vinr ’vän’
och med annat aflj. i got. un-wunands ’sich nicht freuend’ etc. (se
min afh. s. 97 f.), en etymologi, som leder till den — enl. min
mening — fullt antagliga grundbet. ’som gynnar jämt (lika mycket
1. litet)’. — Isl. greipr ’rapax’ och ags. œt-grœpe ’angriffig’ kunna
mycket väl höra till ett w-stamsparadigm. — För tvi-sløngr känner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
