Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle (T. E. Karsten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
F:s tydning af nno. berg (jfr redan i det föreg.), snerp och
velt (s. 36) som otnbildningar af resp. fno. birgr, snarpr och valtr
finner jag mycket omotiverad, då dessa adjektiv osökt låta förklara
sig såsom tillkomna genom nybildning enligt språkets härvid
gällande vanligaste princip. Hvad särskildt snerp Vask og let i
Bevægelser’ vidkommer, kan detsamma för sin betydelse
mycket väl vara bildadt på st. v. snerpa ’sammensnerpes’. I det
närmaste samma begreppsutveckling företer ä. sv. snärt ’smärt,
smidig* (s. 36) till fno. st. v. snerta ’berühren, einschliessen, einengen’.
Lika ogrundade synas mig F:s anmärkningar rörande mina
s. 81 behandlade nybildningar på svaga verb. För min uppfattning
af nno. adjektiven flo och glo som unga dialektiska nybildningar
tala dock dessa ords betydelser, hvilka ange direkt anslutning till
motsv. nyno. svaga verb. Särdeles klart framträder detta nyno.
ursprung hos det senare närada adj., hvilket på grund af sin bet.
’gridsk, yderst graadig’ påtagligen visar sig äga samband med v.
glóa i dess först från nyno. uppvisbara begreppsnyans ’sætte
afsted, rende til, gaa løs paa’. Något fno. adj. *flói är icke kändt
(jfr hos Fr.3 flöi m. ’fjord’). På isl. -glói (-a) kan samma
förklaring tillämpas, som ofvan gjordes beträff. fno. -prota, d. v. s.
formen förutsätter antagligen en fno. o-stam *glór (jfr hos Gering,
Glossar: fagrglór ’herrlich leuchtend’, blott i svag form), nybildad
på v. glàa liksom fno. trtir, fsv. tror (: fno. full-trúi m. — *glór
:-glói) på v. trúa tröa. — Beträffande motivering för
minsammanställning af isl. sparkr lively, sprightly’ och det — ss. jag antar
— härför till grund liggande verbet sparka med gr. öJia@yáoj
och ö<paQayé(ú hänvisar jag till Persson, Wurzelerw. s. 17. Af
hvilket grundord kan sparka uppfattas som "nordisk i-udvidelse"?
Följer att närmare skärskåda F:s sätt att granska mitt
material. Rec. "tilstaar at det er honom uforstaaeligt hvilket princip
K. har fulgt vid udvalget af ø-stam mer; ti at hans samlinger
skulde gjöre krav paa fuldstændighed, er neppe tænkeligt". Hade
rec. gifvit sig mödan att beträff. sina meddelade "desiderata"
ut-öfva något mera själfkritik och tagit notis om de tolkningar, som
i lätt tillgänglig literatur kommit de flesta af desamma till del,
tror jag förvisso, att han skulle funnit en ledande princip vid mitt
val af o-stammar. Det borde vara själfklart, att absolut
fullständighet i afseende å materialet icke varit möjlig att ernå, då ju
endast sådana ord kunnat upptagas, hvilka till sin etymologi och
stamformation synts mig fullt klara. ’) De af F. hos mig saknade
o-adjektiven äro emellertid alla falska, i det de tillhöra helt andra
formkategorier: feigr är i-stam, se Kluge Wb.’ u. feige, Tamm Et.
Sv. O. u. feg. Ordets etymon omtvistadt. — Adj. fikr är mycket
*) Hvad särskildt det från fomspr&ken hämtade materialet vidkommer,
kunde jag numera öka mina här föreliggande samlingar med åtskilliga till
-lägg (hvilka jag i arbrs forts, har för afsikt att meddela), detta beroende pa.
att ja£ sedan tiden för denna 1. dels utgifvande rörande ett och annat ords
stambildning ändrat mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
