Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle (T. E. Karsten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfriga ieur. — språk tämligen utbredd kompositionsart, hvarom se
Brugmann Grundr. II 85, Kluge P. Grunar. I 400. I de nord.
språken är denna bildningsprincip ytterst allmän. Jag inskränker
mig här att anföra de hithörande saramanss., jag funnit under bokst.
b i Fr.a: ball- — bald-riåi m., beisk-léikr mM ber(-hQgg n., -mæli
n., -mœlgi f., -spgli f., -yrdi n. pl.), føori(-leikr m., -vidri n.), blá
(-ber n., -djup n., -feldr m.. -fótr m., -hattr m., -land n., maðr m.)t
Wat^(-barn n., -fiskr m.), bliä(-\ét\j -mæli, -yrdi, -vidri n.), braä
(-daudi m., -rædi n.), brati(-mæ\i n., -rédi n.), brún-grtis n. Då
förekomsten af dylika komposita & nord. språkbotten således är
höjd öfver alt tvifvel, kunna äfven de tidigare nämda sam
mansättningarna mycket väl höra till denna klass, särskildt i de fall,
där förra ledet äfven eljes är säkerstäldt som adj. (dof-, rod-, vaf-,
ljug-x); jfr till sistsagda form nom. agentis arf-, eict-ljúgr).
F:s och min uppfattning divergera vidare i fråga om några
bahuvrihibildningar, af hvilka de flesta redan kommit till tals.
Såsom simplicia kunna vcènn (s. 97) bøyg (s. 109) och gildr (s. 92)
själfallet icke vara bahuvrihi, då ju med denna term afses adj
ek-ti viska komposita.
Att ä. da. drug dru, nda. -dru icke är en sekundär biform till
drjúgr (— nda. drøj), utan afljudande därmed, framgår äfven af
fda. denom. v. drugœ^ biform till dryghlœ -= isl. drygja (Tamm Et.
Sv. O. u. dryg). Lika felaktig är rec:s identifiering af nda. blu
med isl. bljiigr (» nda. bly), ty förenämda form lyder i ä. da. blug
och har sin motsvarighet i ront. Uüc blüg-} fht. adv. Hugo (Tamm
Et. Sv. O. u. blyg).
Hvarför kan icke vak (s. 7), uppvisadt från såväl nno. som
nsv. diall., vara nybildadt på v. vaka’), liksom t. ex. msv. -tàker
bildats på v. taka? Rec. betecknar detta antagande som omöjligt,
men utan motivering. Ordet kan äfven vara fortsättning af ett
fno. *vàkr, som med svag flexion föreligger i and-vak i (Noreen,
Aisl. Gr.a § 363; jfr -þrota, -glói i det föreg.). I fho. al-far i (i
fall icke dat. sg. af al-far n.¾ jfr Fr.a) är senare ledet helt visst
urspr. en o-stam — ä. da. -far (s. 43), mht. var ’fahrend, ziehend’.
— Nsv. dial. o-far (s. 74) framstår dock på grund af sin bet.
’uppmärksam’ tydligen som nybildn. till sv. aial. o-fara
’uppmärksamt späja’.
¥:s förklaring af sagr, lagr, vafr (sid. 45, 70, 77) såsom
ljudlagsenligt uppkomna af resp. sagitr, lagar, vafár kan icke vara
riktig. Den afsedda ljudlagen, enl. hvilken (se Noreen Aisl. Gr.3
§ 245) den mellersta af tre hopstötande konsonanter bortfaller —
’wo er nicht durch association erhalten wird’ —, har omöjligen
’) Jfr Zimmer Nominalsuff. a und a in den gerna. Spr. a. 100, hvarest
got. galiuga-, ss. förra led i vissa smss., likaledes fattas adjektiviskt.
s) Jfr nht. adj. wach (först fr. 18 &rh.), nybildadt på nht. sv. v. wachen
(Klnge Wb.* u. wach, Wilmanns Deutsche Gr. s. 414).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
