Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÍBO Hellquist: Nord. verb på -k, -Z, -r, -s, 4.
sv. samsa är afledt af adv. sams. — Besläktade ord se under
no. surna.
[Om no., sv. diall. sangra se under sing(w)-]
[Om no. saulka se under sul-]
Till isl. saurr, fsv. sør ’smuts, Orenlighet’ — på -k: sv. surka
’orena, nedsmutsa’ Rz 5592. — Anm. Möjligen har ordet med
afseende på afledningen rönt inverkan af ett sbst., motsvarande no.
surka ’smuts, orenhet, gyttja’ Aa., Boss.
Af adj. isl. seinn, sv. sen osv. (eller möjligen v. seina — got.
sainjan)
på -k: isl., no. seinka, fsv. s enka, sænk a, ä. nsv. senka,
sänka, sv. och äfven no. sinka, da. sinke ’fördröja, uppehålla,
hindra’; i fsv. och no. dessutom intr.: ’dröja, vara senfärdig’. — Nom.
dev: no. seinka f. ’försinkande’ Aa. da. sinke c. nom. ag.
Till mht. senen, nht. sehnen ’längta’ — på -t: sv. diall. sänt a
’längta, trå efter’ Rz s. 716a.
Af no. adj. sid ’(långt) nedhängande, sid’ — på k: no. sidka
’göra sidare’ Ross; jfr Aa. under sikka.
Af no. siga bl. a. ’sjunka långsamt’ Aa. — på -r: no. sigra
’sjunka litet’ Ross.
Af no. sika ’rinna smått o. sakta, sippra’
på -Z: no. sikta ’porla, rinna med svagt ljud; dregla’ Aa.
En motsvarande r-bildning föreligger i ags. sicerian ’droppa smått,
flyta långsamt’, nht. sickern ’sippra, läcka’. — Nom dev: no. sikta.
abstr. o. nom. ag. Aa., Ross (: v. s. = sbst. sitdra ds. : v. s. =» sbst.
rista ds. : v. r.; på grund af dessa paralleller är det osannolikt, att
sbst. sikta är en afledning af sbst. sik n. ’liten bäck’ Ross).
Anm. Formellt sedt kunde ju som en afledning på -ta
hit äfven föras isl. sikta ’sikta, rensa’ Fr.a (1 citat), fsv. sikta ’sålla’
Rdqv. III; detta verb är emellertid lånadt från Igt. och besläktadt
med nht. sieb, se närmare Tamm Fon. kännet. s. 36.
Af no. sitta ’rinna, strömma; ofta droppa’, sv. diall.
’framsippra’ ~ sv. diall. sila ’framsippra’
få -k: sv. diall. silka ’smått o. sakta framsippra’ Rz, ’rinna
ÖM s. 33.
på -r: no. sitdra, siltra, sv. diall. sillra ’rinna sakta, sorla’
Jämtl. Aa., Rz. — Nom. dev.: no. sildr n. abstr. Ross, ’liten bäck’
Aa., sv. sitder n. ds., äfven ’lugnvatten mellan två forsar’, no. sitdra
f. ’liten bäck’ Aa., jfr rista, sikta.
på 4: sv. diall. sitta ’sippra igenom’ VII ÖM s. 33.
Af germ. roten sing{w)- (i got. siggwan, isl. syngva, sv. sjunga,
ty. singen) eg.: ’klinga, ljuda, genljuda’, jfr Mogk Arkiv XH. 277
~ sang(w)- (i isl. sgngr, fsv. sanger osv.)
på -Z: no., sv. diall. singla ’klinga, skramla’ Aa., Rz s.
5671 ~ no. sangla ’klinga; jämra’ Ross, sv. diall. ’skälla skarpt;
sjunga illa’, sångla ’klinga; gnola’ Rz. — Nom. dev.: sv. diall. singel
n. abstr. ~ no. sangl. m. o. n. ’tunn metallklang’ Ross.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
