Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan: Adolf Noreen: Altschwedische grammatik mit einschluss des altgutnischen (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Anmälan. 215
gir i : gyri (ganska ofta), girugher : gyrugher, girna(s): gyrnas, gilder
: gylder, gildc : gylle^ gildstuwa : gy 1st teg a M.
Då N. i samma § anm. 5 sammanställer det flera ganger
använda flykke med det hos Lydekinus någon gäng anträffade fryplBs
med y i Bt. f. i och uppfattar y i båda orden blott såsom
ortogra-fiskt, sä är detta icke riktigt. Flykke "köttstycke", motsvarande
isl. flikki, har anträffats blott i MO., men där finnes det rätt ofta,
under det att det for övrigt i fsv. sällan anträffade ordet annars
heter flikke. Fda. har normalt flykke, och även ett nyno. mål har
flykkja. Då den fsv. ordspråkssamlingen (MO.) ursprungligen
härstammar från Danmark, så är det tänkbart, att flykke i MO. är
en danism, men då hskriften annars icke innehåller uppenbara
danismer vid ljndbeteckningen, är detta föga troligt. På grund av
det nyno. flykkja skulle man kunna tänka på olika avljud stadier
för flykke :flikke} men troligare är, att flikke "köttstycke" i
Danmark och i vissa trakter av Sverge fått formen flykke under
inflytande från det synonyma (k0t)stykke, som även hade formen
k0tstikke.
§ 110. Det hade kunnat framhållas, att utvecklingen ä > å
(skrivet o) synes tidigast framträda invid labiala konsonanter, t. ex.
swà z> swOy far > for etc.
§ 126 anm. 3 förmodar N., att husfrm i st. f. väntat husfr~0ta
förlorat i genom påvärkan av husfru, och att blBa torde förhålla
sig till Mjtia på samma sätt. Då emellertid simplex heter bleia,
och ordet blott i kompositum altara-bloa påvisats utan i mellan
» och a, så kan i ljudlagsenligt hava förlorats i hasfr&a,
altara-bÍ0a mellan 0 med sem ifört is och följande vokal.
§ 135 anm. 4. N:s med tvekan framställda antagande, att
frœnir i frcemfera uppstått ur fram- genom "regressiv
vokalharmoni" framför *, finner jag icke möjligt. Liksom en
vokalassimilation inträtt i fsv. pijnniwier > nysv. tinning (Kock i Arkiv
IV, 165), bryþhp j> breplep (Kock i Arkiv N. F. V, 69) och
säkerligen även t. ex. i da. Bdhmyg > ydmýg, emedan fortis låg på
andra stavelsen (jmf. även Kock i ZfdA. XL, 194), så är det
däremot kanske möjligt, att en vokalassimilation (men ej
vokalharmoni) inträtt i sådana av N. anförda exempel som <slmœnninger (i
st. f. a?-), pœngbrœkka (i st. f. pang-), lœghmœh (i st. f. lagh-), sœnkœnnœ.
I det av N. nämnda scekfas hava vi väl påvärkan av fsv. sœker
(jämte saker), isl. sehr. Möjligheten att tänka på omljud i
pceng-brœkka är icke utesluten, då ordet tidigare hetat pangbrinka (en
hskr. till VGL. har thœngbrinku, huvudkodex till ÖGL. panbriko)
med i i andra stavelsen. .Æ-liudet i sœnkœnnœ (i st. f. san-) kan
även sammanställas med œ-ljudet i fda. $œn, scent, scet jämte sandar,
sant, sat. Under sin polemik mot mig § 141 anm. 3 angående
«-ljudet i fr<sm yttrar N., att jag icke skulle hava nämnt den
’) Beläggstallen för formerna med y i Söderwalla ordbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
