Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Exkurs. Om uppkomsten af några svenska ord med betydelsen 'stryk' o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hellquist: Fnord. sammansättningar. 239
gång och djeknegång s. 7 (1868;) samt sammansättningen
hudstryka.
Ofvanstående kortfattade öfversikt torde gifva vid handen
— hvad man beträffande de ifrågavarande bildningarna
redan från ordbildningslärans synpunkt väntar sig — att nästan
alla i svenskan förekommande ord för stryk o. d. l),
åtminstone samtliga ofvan anförda, äro relativt unga nyskapelser
af vid sidan stående verb. Från norskan erinras vidare om
sbst. hy(d) n. ’prygel’ (Ross), som på enahanda sätt bildats
af verbet hy(da) ’piska’ osv. En direkt motsvarighet till
dessa bildningar är slutligen just det ofvan behandlade
uttrycket "faa Bar".
Till slut må som en egenhet för flera af dessa ord
påpekas en viss vacklan i fråga om grammatiskt genus.
Neutra kunna de samtliga vara (jfr dock smäll nedan);
men för åtskilliga af dem är äfven maskulint kön (eller
rättare den-\öv) möjligt. Så upptager Weste (1807) smisk
som mask. Hos Hedenstierna Vett och ovett s. 9 (1887)
förekommer den best. formen stryken; äfven af dask, pisk och
smörj äro motsvarande former brukliga eller användbara.
Bask är enligt Rietz såväl mask. som neutr. 2) — Denna
osäkerhet sammanhänger naturligtvis därmed, att orden oftast
förekomma som ett slags oböjlig fyllnad till verben /á, gå
o. d. och sålunda sällan i förbindelse med artikel.
*) I uttrycket få prygel ligger ty. prägel ’knölpåk’ (hvaraf prügeln)
till grund. Här är sålunda med afseende på bildningen sv. få ris närmast
jämförligt. — Smäll kan ju vara identiskt med isl. smellv, dock anser jag
det snarast vara ett deverbativum af v. smälla. Att observera är
emol-lertid, att ordet i motsats till öfriga här anförda deverbativer icke gärna
antager neutralt genus.
2) Härmed kan jämföras det i viss mån analoga förhållandet hos
svenska tygnamn, hvarom närmare hos E. H. Tegnér Om genus i
svenskan s. 103 noten.
Lund 1898.
Elof Hellquist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
